The magnificent tree

Det där trädet som jag skrev om för ett tag sedan. Det som står på ett fält som jag passerar varje dag när jag åker till och från jobbet. Det som jag ville ha som bara mitt – trots att jag inte har någonstans att göra av det (om det nu skulle gå att flytta från sin plats där ute på fältet). Det vill jag fortfarande ha. Speciellt nu när det är grönt. För visst har det blivit ännu finare nu efter en och en halv månad.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , ,

0 kommentarer

  1. Svara
    Lindalein fre 15 maj 2009, 14:50

    Jag hade en björk jag tyckte mycket om när jag var liten. Jag brukade klättra rätt högt upp i den och läsa böcker helt ifred. Alla borde ha ett träd… 🙂

  2. Svara
    sofia sön 17 maj 2009, 00:05

    Åh, jag funderade väldigt mycket på det där trädet under alla de år jag pendlade till Linköping. Det är skitfint!!

Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.