Det är fredagskväll och resten av den tänkte jag spendera i lättjans tecken (ovanligt). Det är ju så skönt att göra det. Lite musik kan ju ändå fylla rummen omkring mig och kvällens låt är både bra och gör mig glad; Matt & Kim ”Daylight”.
Läs andra bloggar om Dagens låt, fredagskväll, lättja, skönt, musik, kvällens låt, glad, Matt and Kim, Daylight
Det märks att det börjar bli höst. Det är tomt på gator och torg. De stackars turisterna som man ibland ser irra omkring måste tro att byn i det närmaste är en spökstad. Kanske är det vädret som gör det eller att klockan har passerat alla butikers stängning.
Läs andra bloggar om höst, tomt, gator, torg, turister, irra, Vadstena, spökstad, väder, stängningsdags
Efter jobbet, när jag kommit hem och lämnat av mina grejer och landat så går jag stegen bort mot Valven och tar mig en After Work-öl tillsammans med Ostar och Titti. Och precis som ”regeln” säger blev det två, eftersom det är det som ”en” betyder.
Läs andra bloggar om jobb, grejer, landa, stega, Valven, After Work, öl, regel, betydelse
Ibland när jag åker till och från jobbet går det så fort att jag knappt hinner reagera innan jag är framme. Fort som i att tiden det tar inte märks av. Andra dagar, som idag, känns det som en evighet.
Det är märkligt, eftersom det tar ungefär lika lång tid varje gång jag kör den där vägen (som dessutom efter alla år känns ganska tråkig och oftast körs på ren rutin). Men tiden är relativ och upplevelsen av den är väldigt olika. Frågan är vad det var i morse som gjorde att den kändes långsammare än vanligt.
Det är ju fredag, då borde den kännas mer lattjo än vanligt.
Läs andra bloggar om pendla, jobb, väg, fort, tid, relativ, evighet, märkligt, upplevelse, långsam, fredag, morgon, lattjo
Okej, det är egentligen ingen större skillnad … jag har bara pillat lite. Sådär som man gör ibland. Men vad tycker du, funkar det eller? Före är till vänster och den uppdaterade till höger.
Som du kanske ser (eller inte) så pillar jag med bloggens form litegrann. Jag gör det live, för det blir roligare då. Pilligt och lite klurigt för att få det som jag vill. Men förhoppningsvis blir det bra sen … när jag är klar.
Eller också blir det precis som vanligt … att jag går tillbaka till min gamla traditionella form.
Vi får se hur det blir.
Edit: Det är som vanligt ett pågående arbete som jag inte orkar fortsätta med just nu … så gissa vad?! Det blev den gamla vanliga stajlen på bloggen … tills jag har fixat klart med den nya – vilket eventuellt inte blir idag.
Det blev en 37:a till lunch; Wokade nudlar med kyckling och lite grönsaker. Det ser direkt ospännande ut, men när man äter det är det väldigt gott … ända tills man är klar då man (jag) känner sig lätt äcklad. Flottigt är ordet. Flottigt.
Oh no, jag fick just ett mail från pennaffären att det kommer att ta ungefär två veckor innan jag får min reservoarenna. Buhuu. Det är som det sägs; den som väntar på något gott får vänta alldeles för länge.
Läs andra bloggar om Dagens lunch, wokade nudlar, kyckling, grönsaker, ospännande, äta, gott, äcklad, flottigt
Det finns ju tydligen fler bloggare här i byn har jag förstått, men den här tar nog priset. Jag vet inte om det är på allvar eller om det är någon slags drift med bimbobloggare … eller är mitt oförstånd i frågan bara ännu ett tecken på att jag börjar bli gammal?
Kan någon kanske förklara för mig?
Oj, jag råkade visst beställa en ny reservoarpenna … och jag trillar nästan av stolen av spänd förväntan över att få den hem till mig. Fast det är ju trist att det ska ta flera dagar innan den kommer att dyka upp.
Läs andra bloggar om reservoarpenna, reservoirpenna, beställa, shopping, spänd förväntan
Den gamla pennan som inte var dyr är mycket bättre än den dyra.
Pennan som jag köpte i mars i år, den dyra, är inte längre den penna som jag använder mig av. Jag försökte gilla den om och om igen men det slutade bara med att jag önskade att den var som min gamla trotjänare (som tyvärr gick sönder och som jag sen köpte en ny likadan) och som jag nu har gått tillbaka till nästan helt och hållet. Den ”gamla” slår den dyra med ljusår i bekvämlighet och skrivkänsla.
Nu börjar jakten på den perfekta reseroarpennan igen. På en ny, fin och bättre. Eller börjar och börjar förresten, den tog aldrig slut
Läs andra bloggar om penna, reservoarpenna, reseroirpenna, gilla, önska, trotjänare, bekvämlighet, skrivkänsla, jakt