Arkiv för september 2015

On this earth a shadow falls…

Jag hade egentligen planerat att åka till huvudstaden över dagen idag, men morgonen levde sitt eget lilla liv och klockan blev plötsligt lite för mycket. Det kändes som att jag skulle få stressa upp innan dagen försvann. Så jag gav helt enkelt upp den lilla planen och det var ju lite synd nu när det är sista helgen med Nick Brandts fantastiska bilder på Fotografiska.

Jag hade gärna sett den utställningen, men det får bli nästa gång.

Läs andra bloggar om , , , , , och

Inte konst, men lunch!

En sväng till grannbyn och sen en kaffe på stan. Det är Vadstena Konstrunda i helgen och på gatorna strosar kulturtanter, farbröder och alla andra som vill se konst.

Jag hoppar över jippot i år. Det ger mig ingenting.

Sen hamnade världen upp och ner när jag gjorde mig lite ”taco” till lunch (för att tacos är tydligen något folk äter på fredagskvällarna). Extra kryddor gör det extra gott och fort går det att slänga ihop.

Läs andra bloggar om , , , ,

Det där med att vara galen
(på ett bra sätt)

Det är ju uppenbarligen något fel på den där Helena som tänker gå 300 mil genom Nya Zealand när den där lilla bekvämligheten i att åka bil finns. Samtidigt som hon gör den där massiva vandringen passar hon på att samla in pengar till Cancerfonden och det är en god sak att göra och värt att sprida så att hennes mål överträffas.

Följ hennes äventyr i hennes blogg och skänk en slant till hennes insamling genom att klicka här.

Bild tagen från Helena

Efter jobbet – lättja!

Fredag. Denna härligt sköna veckodag när arbetsveckan tog slut och hela helgen ligger som ett oskrivet blad framför en. Där ingenting finns inplanerat annat än att bara vara. Jag gillar’t. Efter jobbet gick jag och tog en AW och sen köpte jag lite godis. Nu ska jag lata mig och kanske se en bra film.

Typ.

Läs andra bloggar om , ,

På jobbet gör jag saker

Det blev en liten vernissage efter jobbet. Galleri Blå i Linköping har blivit med ny hemsida och webbshop (designad av mig) och det firades såklart med webbshopsvernissage och lansering av nya hemsidan.

Läs andra bloggar om , , , ,

Det där med nya iPrylar

Apple presenterade sina nyheter idag och som vanligt är det fina saker … och jo, kanske kan jag tänka mig att uppdatera mina iPrylar litegrann, men inte på det där måste-ha-sättet som det var för några år sedan. Wow-faktorn är borta.

När tjejen som presenterade den nya Apple TV:n inledde med att prata om hur skärmsläckaren var så väldigt ”amazing” tänkte jag mest ”Jaha, de har alltså inte något nytt att komma med”. Och så var det väl också på sätt och vis. Det är en naturlig vidareutveckling av den lilla TV-pucken som den ser ut idag.

Med lite plus.

När sen One Republic avslutar presentationen med en trött version av sin gamla ”Counting stars” (och ett par låtar till) … njae, det känns ganska ospännande.

Bild från Apple.se. Läs andra bloggar om , , , , ,

Det där med att jobbpendla

Det här att pendla till jobbet, som jag började med igen i våras när jag bytte jobb, går väldigt bra. Framförallt på morgnarna då bilkörandet nästan är terapeutiskt. Jag vaknar till liv, lyssnar på radio eller musik och sitter och filosoferar samtidigt som milen rullar på till jobbet. Lite samma sak när jag åker hem. Det blir som en nedvarvning och nedstängning efter jobbet.

Åkandet i sig är alltså ganska skönt (när inte min road rage kickar in). Att det tar ganska mycket tid är ju förstås tråkigt.

Så var ännu en tisdag till ända

Efter ett varv på maskinen och lite kvällsmat blev det en stilla stros innan det blev kväll. En svan sa hej (utan att fräsa) nere vid vattnet. Sen gick jag hem igen.

Såklart jag fick skoskav av de nya fina dojjorna idag. Eftersom jag haft dem på mig hela dagen på jobbet får jag nästan skylla mig själv. Försiktig tillvänjning brukar fungera bättre – eftersom jag nästan alltid får skoskav av nya skor.

Läs andra bloggar om , , , , , ,

Efter maten dör jag en smula

Raggmunk till lunch gjorde att paltkoman slog till å det grövsta. En säng, en säng, ett kungarike för en säng! Tröttheten kanske späs på litegrann av att jag anar ett litet förkylningsvirus som lurar inne i näsan. Jag skyller på mina kollegor (eller vem det nu är som har smittat mig).

Oh, what is it worth,
when all that’s left is hurt?

Det var länge sedan musiken dånade här i bloggen (även om den dånar ganska ofta runt mig i vardagen). Idag älskar jag Hot Chips remix av Florence + the Machines ”Queen of peace”.

Läs andra bloggar om , , , , , ,