Det är ju helg och jag ville ha sovmorgon, så jag antar att det är just därför min hjärna och kropp fick för sig att jag hade sovit färdigt redan vid halv sju i morse. En onaturlig tid på en lördag. Men frukosten är nu uppäten och morgonen fortfarande tidig, så en liten tupplur såhär efteråt kan nog passa ändå.
Go’morron.
Jag har fått ett fullständigt onödigt och ganska dumt ha-begär efter den senaste versionen av den där fina kameran som jag hade förut. Jag saknar den nämligen. Enkelheten i det fasta formatet och framförallt smidigheten i att den är mindre än min systemkamera. Det är vansinne och jag kan inte motivera ett sånt köp. Den är lite för dyr för att … eller … fast inte … men jag vill.
Aaargh.
Så jag pillar med min vanliga kamera istället. Idag åkte den upp på kontoret när jag skulle hem. Två av mina jobbarkompisar stod där och pratade om … kod förmodligen. Själv åkte jag hem till helg.
Oh my vilket superpissigt väder det var när jag åkte hem idag. Snöblandat regn och folk (i plural) på vägen som inte kan hantera bilkörning, fartkameror och att andra (jag) kör om dem. Jag blir tokig på trafikanterna omkring mig ibland. Tokig I tell you!
Här är en bild från i lördags.
Iskall morgon. Termometern stod på -10° C när jag närmade mig jobbet. Men det är som det är såhär års. Stjärtvärmen är ju skön att den är tillbaka. Men det var ljuset som var den stora grejen i morse. Det märks nu på morgnarna att det kämpar sig tillbaka. Det är helt plötsligt inte längre kolsvart när jag åker till och från jobbet och jag gillar förändringen.
Jag lämnade in min bil på verkstaden i morse. Stjärtvärmen slutade fungera härom veckan och det är ju en nödvändighet såhär i vinterkylan. Så jag fick en liten lånebil över dagen. Med växelspak. Vilket är ovant när man vant sig av med det. Varför sitta och växla manuellt när man inte behöver? Vilket jag glömde bort när jag skulle stanna vid ett rödljus och femmans växel tydligen var helt fel när man nästan står still och ska krypköra.
Sen blev det plötsligt mitt på dagen och då gick jag iväg i snöslasket och mötte upp med Kattakôrva för lunch och det blev raggmunk med stekt fläsk.
Efter jobbet åkte jag tillbaka till verksta’n och hämtade min bil som de ”lagat” åt mig. Förmodligen har någon som suttit i baksätet råkat komma åt kabeln med fötterna så att kontakten åkt ur. Så nu är sätet varmt och skönt igen när jag sitter bakom ratten.
Jag lämnar kontoret, åker hem och det snöar så tempot i trafiken är lugnt och jag stannar på macken och tankar. En man står på platsen bredvid och gör sig klar. Innan han åker går han till automaten och väntar in kvittot och säger:
– Jadu, det är ju jävligt mysigt det här.
– Jo väldigt, svarar jag och försöker låta ironisk (inte ett dugg jävla mysigt).
– Åsso ska’re bli töväder också. Fy f-n.
– Jaså, ja då blir det blask.
– Jodu. Fy f-n, säger han och hoppar in i sin bil och åker.
– Ja, fy f-n, tänker jag.
Såklart gick jag ut. Frisk luft och promenad. Isande vindar vid sjön och det var tårar som rann av kylig vind och de frös och gjorde kinder till isbitar. Jag kom hem till kaffe och varma tofflor.
Det ska tydligen snöa hela dagen idag. Hmm. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det (inte speciellt mycket). Stanna hemma sa någon nyhet igår. Snökaos längs östkusten (det verkar alltså passera öster om mig). Inte för att jag hade tänkt att ge mig ut, men jag gör väl som de säger. Kanske mest för att jag har bokat tid med tvättstugan idag.
Efter lördagsförmiddagens kaffe på kafé blev det som vanligt en liten stros längs sjön. Viken är täckt av is och snö. På andra sidan, där borta i horisonten, ser det gråare än grått ut och jag längtar efter ljus, vår och solskensdagar. Jag längtar efter att få knäppa upp jackan och tycka att det är varmt och skönt.
Varför har jag ont i huvudet?
Det föll snö i natt och att åka till jobbet tog lite längre tid än vanligt. Varningarna gick varma på radion och jag tänkte att det är väl lika bra att ta det lugnt. Inte för att det kändes speciellt halt, utan för att det är det lämpliga att göra. Orka hamna i diket sådär på morgonen.
Ja, jag är tydligen väldigt förståndig.
Sen rullade dagen på och plötsligt blev det eftermiddag, arbetsveckan tog slut och helgen kickade in med lite fredagsfeeling och allt. Sådär som den gör.