Det där trädet som jag skrev om för ett tag sedan. Det som står på ett fält som jag passerar varje dag när jag åker till och från jobbet. Det som jag ville ha som bara mitt – trots att jag inte har någonstans att göra av det (om det nu skulle gå att flytta från sin plats där ute på fältet). Det vill jag fortfarande ha. Speciellt nu när det är grönt. För visst har det blivit ännu finare nu efter en och en halv månad.
Läs andra bloggar om The magnificent tree, Hooverphonic, Ek, träd, magnifikt, vill ha, cravings, fält, grönt, fint, foto, bild
Varje dag när jag åker till och från jobbet passerar jag det här magnifika trädet (en ek, om det nu är en ek … jag har fått för mig att det är en ek i alla fall).
Det står där, mitt ute på ett fält och svajar i vinden. Jättestort – även om det inte ser så stort ut på bilden. Hur som helst, jag skulle vilja ha det där trädet. Jag skulle vilja att det var mitt. Jag har ingenstans att göra av det. Ingen trädgård att ställa det i. Men jag vill ha det.
Läs andra bloggar om pendla, jobb, foto, bild, magnifik, träd, Ek, fält, svaja, vind, stort, jättestort, vill ha