Det är den feta tisdagen idag och det betyder att vi stannar upp en stund på jobbet och sätter oss och äter semlor tillsammans. Stora gräddiga semlor med alldeles för mycket mandelmassa. Men gott är det (eller är det verkligen det?) … och när den är uppäten mår jag lite illa.
En av mina kollegor fyller år idag och det bjöds på Semla. Den var … hmm, mums halvtfilibaba-ish. Jag förstår inte riktigt poängen med att ha såna där enorma mängder mandelmassa under grädden som det alltid är. Ett litet tunt lager hade varit mycket bättre. Och godare.