Jag blev utmanad

  • Länka till den som utmanat dig och sätt in dessa regler på din blogg:
    Det var en Kaka som utmanade mig.
  • Berätta sju saker om dig själv, alldagliga som knasiga.
  • Utmana sju stycken bloggare i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till dem.

Sju ting…

Jag hade ofta väldigt ont i mina knän i min ungdom. En smärta jag helt hade förträngt och arkiverat i huvudet där jag inte skulle hitta den igen. Men i natt väcktes det av någon outgrundlig anledning till liv igen och minnen av kvällar då jag fick sitta och massera mina knän för att på något sätt lindra det onda kom upp och tillbaka från det där stängda arkivet.
Jag drömde nämligen om just det i natt och när jag vaknade kändes det nästan som det gjorde då, vilket skrämde mig. Som tur var försvann allt det där när jag vaknade ordentligt och drömmen mattades av.

 Ibland pratar jag med mig själv. Inte bara vanligt sånt där prat som de flesta sysslar med, utan mer som en riktig konversation mellan två personer. Fast med mig själv … och ibland undrar jag själv vad jag håller på med.

 Ibland använder jag trimmern som rakapparat, men när jag använder hyvel så brukar jag prova på att raka mustasch på mig själv och testa olika varianter (vilket säkert de flesta killar gör). I början känns det alltid roligt och jag funderar på att låta den sitta kvar. Men det slutar alltid med att den rakas bort.

En gång för väldigt länge sedan, i Budapest, en natt efter pubar och klubbar, åkte vi i en gammal öststatsbil med en kompis kompis. På ett ställe, på denna svajiga och alldeles för snabba färd genom stadens gator, stod en polis och skrek och vevade med armarna för att vi skulle typ stanna eller något sånt. Det gjorde inte personen som körde. Istället gasades det på extra mycket och jag, som ordentlig svensk, insåg redan under den där vansinnesfärden att sätta mig i den där bilen, med en förare som var långt ifrån nykter, var kanske en av de dummaste sakerna jag gjort.

Jag skrev om Horace för ett tag sedan och hans uttalande om att folk i allmänhet är dumma i huvudet. Vad jag däremot inte skrev var att jag egentligen håller med honom. Jag tycker fortfarande att han i sin offentliga roll inte ska uttala sig på det sättet.

 Ibland när jag skriver här i bloggen om händelser, uttalanden eller andra saker som jag tycker är riktigt roliga, känns det som om många inte förstår humorn i det jag just skrivit. Men att förklara ett skämt är väl att döda det.

 Trots att chansen är minimal (men den finns ju ändå där) så brukar jag köpa lite tips på lördagarna i hopp om att vinna storkovan. Jag skulle vilja ha alla de där miljonerna på kontot och göra alla de där sakerna man drömmer om. Som till exempel att köpa den där skamfläcken i stan, jämna det med marken och bygga upp det som det en gång var.

Sen var det där med att jag ska utmana sju andra bloggare och det känns ju sådär … hmm … ni får göra som ni vill, men Tove, Björn, Camilla, Erik, Loppan, Gus och Evelina, ni är härmed utmanade!

BloggRegistret.seLäs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

0 kommentarer

  1. Svara
    A fre 7 nov 2008, 10:20

    Jag antar att den där ”skamfläcken” ligger nära slottet, eller?

  2. Svara
    kaka fre 7 nov 2008, 12:04

    Härligt .. tack!

  3. Svara
    Gisela fre 7 nov 2008, 14:15

    En gång höll du på att ”glömma” raka bort mustachen. Kollade på kort från den sk makeraden häromdan. Trevlig helg!

  4. Svara
    Pontus fre 7 nov 2008, 20:37

    Ja, vilken är ”skamfläcken” igenligen nu blir jag lite nyfiken =)

  5. Svara
    Evelina sön 9 nov 2008, 19:03

    Skamfläcken är ju helt uppenbar. Man är inte Vadstenabo förrän man på allvar har på sin högsta önskelista att få sätta en wreckingball i det där stället.

Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.