Jakten på den perfekta reservoarpennan #7

Om några dagar kanske jag är glad igen. Du vet, lycka kan ju köpas för pengar. Tillfällig lycka i alla fall. Speciellt om jag köper mig en ny reservoarpenna … och pennoman som jag är kände jag litegrann att jag var tvungen att ha den. Bara för att. Jag tyckte nästan att den viskade till mig; köp mig, köp mig. Så jag gjorde det. En helt ny, en helt oprövad. Med fin spets. Aningen dyr, men va f-n. Den förra var ju billig.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , ,

Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.