Jobbet

Så börjar höstperioden och lögnerna folk intalar sig

Ny vecka och måndag med solsken och nu är det tillbaka till vardagen ”på riktigt” efter förra veckans mjukstart. Nu börjar höstperioden (eller vad man nu ska kalla det) och idag dök en ny kollega upp på kontoret och det är ju bra. Vårt lilla team kommer att växa rejält framöver och det är kul.

Som av en händelse längtar jag nu iväg någonstans.

Det blev plocka-själv-sallad till lunch. Den där lådan med rester som blev över igår (som jag för ovanlighetens skull hade tänkt att ta med mig) blev kvar i kylskåpet. Som de alltid blir. Jag kan nog f-n räkna på ena handens fingrar när jag lyckats ta med mig en sån till jobbet.

Efter semestern brukar man ofta höra hur folk säger saker som ”det ska ju bli skönt att börja jobba och få lite rutiner igen”. Pfftt, sicket trams. Det låter extremt mycket som något som folk säger enbart för att intala sig själva att det skulle vara något bra att vardagen kommer tillbaka. För även om man har ett jobb man gillar och trivs med, så är ju att vara ledig en långt mer behaglig tillvaro. Det är ju liksom inte svårt att sysselsätta sig ändå.

Sen fortsatte eftermiddagen med både det ena och det andra, smått skissande och ett par små diskussioner och efter det, när klockan hade blivit senare så åkte jag hem.

Go’morgon och hej jobbet

Tillbaka på jobbet och kontoret efter en månads semester och det var en trött morgon eftersom sömnen vägrade trilla över mig igår kväll. Dum som jag var fick jag för mig att jag skulle gå och lägga mig tidigt så att jag skulle vara pigg idag, men det fick naturligtvis motsatt effekt och istället låg jag mest och vred och vände på mig och väntade på sömnen hela natten.

Suck alltså … och lite regn på det. Så nu sitter jag och gäspar på kontoret, försöker väcka min trötta ledighetshjärna till liv och funderar på vad jag ska ta tag i först.

Men att det är en kort mjukstartsvecka känns ju bra ändå.

Högst upp i Malmö

Det blev resa idag. Större delen känns det som. Jag och två av mina kollegor åkte först ner till huvudkontoret där vi hoppade in i en buss som tillsammans med en hel bunt med andra kollegor tog oss ner till Malmö.
 
I e bil söderöver
 
Företaget jag jobbar på firar 30-årsjubileum och det firades med festligheter högst upp i Turning Torso. Det var god lunch, tal och sånt. Magnifik utsikt däruppifrån. Sen blev det tårta, kaffe, ett litet glas bubbel och avtackning av de gamla ägarna innan det blev det dags att rulla hemåt igen.

En trevlig dag, men det blir mycket resa för lite event.

Det där att inte ta små pauser

Eftersom mina närmaste kollegor var iväg på annat idag så kändes det lite onödigt att åka in till kontoret – köksbordstisdag alltså – och det var kanske bra för jäklar vad jag har suttit och pillat och fått (tror jag) en hel del gjort. En del av min förvirring och hjärna i kaos fick kanske några små bitar på plats. Hoppas jag.

Äsch, vetefan förresten … för på eftermiddagen blev det ett möte som gjorde att förvirringen återigen vaknade till liv igen och det kommer nog krävas ett antal rundor innan sakerna faller på plats.

Jag borde förresten bli bättre på att ta små pauser när jag sitter hemma och jobbar. Idag har jag suttit framför skärmen sen kvart i åtta i morse (förutom när jag stekte mig lite pytt i panna till lunch) och det kanske inte är helt optimalt. Men solen skiner för 27:e dagen i rad (?)* och det är ju trevligt, så efter att jag slagit igen jobbdatorn blev det en timmes promenad.

Det var tokvarmt och svettigt.

 

Den 17 maj var det tydligen ruggigt gråväder.

 

Solsken och fredagsfeeling

Ännu en fredag hemma vid köksbordet och dagen flöt på ganska mycket som vanligt. Det var ett möte och det var en lunch med Robin och det var ett annat möte på eftermiddagen som kändes ganska bra. Sen smög sig helgen på, jag stängde ner jobbdatorn, slog på det där sköna helgläget och det blev en Aperol Spritz på torget och sen blev det en till borta på Munkens lounge.

…och här ovanför syns en liten Lövsångare (Phylloscopus trochilus)

En dag av pill med saker

Det blev en sitta-och-pilla-dag. Smågrejer. Gårdagens idé fick marineras och utvecklas lite till under dagen. Lunchen åts med min gamla kollega Gustav och sen tillbaka till fortsatt pillande och en paltkoma som gjorde mig seg (inget nytt där alltså). När dagen tog slut åkte jag hem till min stad och då plingade det till i telefonen att jag glömt mina hörlurar på kontoret. Jag antar att jag klarar mig till måndag när jag åker dit igen.

Först jobb, sen lite till

Så blev det måndag igen fast det är onsdag och jobbet var som det är. Idag blev det även en lunch med Robin ute på stan och det var trevligt, för det var länge sedan vi sågs. Sen fortsatte jag jobba och fastnade litegrann innan jag till slut utbrast ett ”Äh, fuck it” och åkte hem bakom en snygg men otroligt stinkande bil i ännu en karavan som inte kunde hålla konsekvent hastighet.

Sen kom jag hem och fortsatte jobba, för jag var tvungen att få ner ett par idéer innan de försvann. Inte för jag vet om de är något att ha. Men de får ”marineras” tills i morgon så får jag se.

Helgklockan tickar ner

Fredag betyder att jobbet görs vid köksbordet och jag längtar ut i solskenet när jag ser folk flanera förbi utan jackor. Pill med grejer gjorde också att lunchen åts framför datorn samtidigt som det jobbades för att lansera en grej internt.

Snart är det helg, det ska bli härligt och på bilden syns en Bergfinkshona (Fringilla montifringilla) som jag såg härom helgen.

Ännu en dag på jobbet (och lunch ute i det strålande solskenet)

Jobbdagen gick fort. Som de gör. Idag mestadels i konferensrum. Lite av en workshop. Diskussioner som är bra och viktiga för att komma framåt i våra projekt. Sen blev det lunch ute på torget och där satt vi i strålande solsken som var varmt och skönt. Med en stilla fläktande och sval bris. Det kändes nästan som sommar.

Det var kanske inte riktigt lika spännande att behöva gå tillbaka in på kontoret igen för att fortsätta och sitta runt konferensrumsbordet.

Man jobbar sig runt kontoret

Det är ett skönt kontor på mitt ”nya” jobb. Två månader in och det känns inte speciellt nytt. Det gjorde det knappt i början heller eftersom jag jobbar med gammal kollega från förr. Kontoret påminner om mitt förra jobbs, men ändå inte.

Idag har jag suttit på olika platser, för variationens skull. Ibland är det lite skönt att sitta där det är liv och rörelse … tills jag behöver vara fokuserad igen. Vilket jag behövde och kunde vara efter en stund när det blev tomt och stilla i lokalen.