Jobbet

Tillbaka till verkligheten och ett nytt arbetsår

Idag var det tillbaka på jobbet och kontoret efter min långa och extremt sköna jul- och nyårsledighet. Dagen handlade mest om lite möten, gå igenom en mailkorg, kolla på saker som hänt när jag varit borta och försök att få igång hjärnan.

Sen blev det ett stort hoppsan när mina (och sju andra kollegors) primära program plötsligt var avstängda. Så förmiddagen blev lite … meckig. En faktura hade tydligen hamnat i fel inkorg och inte blivit betald där innan jul. Suck. Som tur var löste det sig efter lunch och jag kunde göra saker igen.

Lång dags färd mot kväll

En grå tisdag igen. Både utanför och inombords. Men jobbet gick ändå. Snabbt, som vanligt. Lunch blev det också. En plocksallad från mataffären bredvid kontoret. Sen flöt resten av dagen på och vi fick fika.

Efter jobbet gick jag hem till Niklas och sa hej, lämnade min väska och pratade en stund innan jag gick vidare hem till chefen för en ”after work” tillsammans med teamet. Där svullades det plockmat och det dracks vin och vi hade det trevligt ända tills sent. Då gick jag tillbaka till Niklas och sov över i hans lya.

Om några timmar kickar helgen in (jag gillar’t)

Djup sömn. Skön sömn. Uppvaknandet däremot ville jag inte vara med på. Vardags­morgnar har med åren kanske blivit lite … lättare att hantera. Men idag var det trögt. Sängen, som vanligt, lite för skön. Sen dusch, kläder och hemmajobbarfredag.

Lunch på lokal, med Stenkbert och ute är det gråare än grått. Med spridda stunder av regn. När maten var uppäten gick jag tillbaka till köksbordet för eftermiddagens sysslor.

Torsdag idag, ifall jag undrar

Det var jobb som det brukar och det var en lunch ute i solen på kontorets terrass och plötsligt kändes det lite som sommar igen och det gjorde mig glad. Förvirringen från igår har lagt sig lite och idag satt jag i loungen och fortsatte (bland annat) att pilla med skisser som skissas.

Sen åkte jag hem och handlade innan jag kom hem till mitt.

Res på dig din fjant!

Plötsligt blev det fredag igen och idag har jag suttit så jäkla mycket hemma vid köksbordet. Förmiddagen flöt på och efter lunchen blev jag sittande tills det var dags att stänga ner. Utan paus eller ens resa mig för en kopp kaffe. Det är inte bra och jag måste bli bättre på det där med pauser. Jag är f-n helt stel i benen nu.

Nu helg, det är najs!

Jobbet fram och tillbaka och jorden runt några varv

Idag blev det en tidig morgon för att åka ner till huvudkontoret. Fin morgon med solsken och en lång tråkig väg. Väl framme blev det konferensrum med planering och många och långa diskussioner med ett par av min kollegor. Jobblunch på det för att sen fortsätta med ännu mer diskussioner och lite skissande på framtidstankar. Sen när dagen närmade sig ett slut satte jag mig i bilen igen för att åka hem och det var 30 mil av ösregn vilket ju inte direkt var så jättespännande faktiskt.
Jorden runt 2,7 gånger
På vägen hem råkade jag som av en slump få se att min bil passerade 11.000 rullade mil. Det betyder att jag och min gråa plåtkompis under de här åren åkt 2,74 varv runt jorden tillsammans. Eller ungefär lika långt som att bila fram och tillbaka till Gibraltar 15,4 gånger … eller Stockholm tur och retur 221 gånger.

Det är ganska långt det.

Så börjar höstperioden och lögnerna folk intalar sig

Ny vecka och måndag med solsken och nu är det tillbaka till vardagen ”på riktigt” efter förra veckans mjukstart. Nu börjar höstperioden (eller vad man nu ska kalla det) och idag dök en ny kollega upp på kontoret och det är ju bra. Vårt lilla team kommer att växa rejält framöver och det är kul.

Som av en händelse längtar jag nu iväg någonstans.

Det blev plocka-själv-sallad till lunch. Den där lådan med rester som blev över igår (som jag för ovanlighetens skull hade tänkt att ta med mig) blev kvar i kylskåpet. Som de alltid blir. Jag kan nog f-n räkna på ena handens fingrar när jag lyckats ta med mig en sån till jobbet.

Efter semestern brukar man ofta höra hur folk säger saker som ”det ska ju bli skönt att börja jobba och få lite rutiner igen”. Pfftt, sicket trams. Det låter extremt mycket som något som folk säger enbart för att intala sig själva att det skulle vara något bra att vardagen kommer tillbaka. För även om man har ett jobb man gillar och trivs med, så är ju att vara ledig en långt mer behaglig tillvaro. Det är ju liksom inte svårt att sysselsätta sig ändå.

Sen fortsatte eftermiddagen med både det ena och det andra, smått skissande och ett par små diskussioner och efter det, när klockan hade blivit senare så åkte jag hem.

Go’morgon och hej jobbet

Tillbaka på jobbet och kontoret efter en månads semester och det var en trött morgon eftersom sömnen vägrade trilla över mig igår kväll. Dum som jag var fick jag för mig att jag skulle gå och lägga mig tidigt så att jag skulle vara pigg idag, men det fick naturligtvis motsatt effekt och istället låg jag mest och vred och vände på mig och väntade på sömnen hela natten.

Suck alltså … och lite regn på det. Så nu sitter jag och gäspar på kontoret, försöker väcka min trötta ledighetshjärna till liv och funderar på vad jag ska ta tag i först.

Men att det är en kort mjukstartsvecka känns ju bra ändå.

Högst upp i Malmö

Det blev resa idag. Större delen känns det som. Jag och två av mina kollegor åkte först ner till huvudkontoret där vi hoppade in i en buss som tillsammans med en hel bunt med andra kollegor tog oss ner till Malmö.
 
I e bil söderöver
 
Företaget jag jobbar på firar 30-årsjubileum och det firades med festligheter högst upp i Turning Torso. Det var god lunch, tal och sånt. Magnifik utsikt däruppifrån. Sen blev det tårta, kaffe, ett litet glas bubbel och avtackning av de gamla ägarna innan det blev det dags att rulla hemåt igen.

En trevlig dag, men det blir mycket resa för lite event.

Det där att inte ta små pauser

Eftersom mina närmaste kollegor var iväg på annat idag så kändes det lite onödigt att åka in till kontoret – köksbordstisdag alltså – och det var kanske bra för jäklar vad jag har suttit och pillat och fått (tror jag) en hel del gjort. En del av min förvirring och hjärna i kaos fick kanske några små bitar på plats. Hoppas jag.

Äsch, vetefan förresten … för på eftermiddagen blev det ett möte som gjorde att förvirringen återigen vaknade till liv igen och det kommer nog krävas ett antal rundor innan sakerna faller på plats.

Jag borde förresten bli bättre på att ta små pauser när jag sitter hemma och jobbar. Idag har jag suttit framför skärmen sen kvart i åtta i morse (förutom när jag stekte mig lite pytt i panna till lunch) och det kanske inte är helt optimalt. Men solen skiner för 27:e dagen i rad (?)* och det är ju trevligt, så efter att jag slagit igen jobbdatorn blev det en timmes promenad.

Det var tokvarmt och svettigt.

 

Den 17 maj var det tydligen ruggigt gråväder.