Förutom gårdagens
Halvvägs genom veckan. F-n vad tiden går fort. Tre dagar gick som upp i rök. Möten idag igen om saker och ting och fortsatta diskussioner. Svullig lunch på det bra hamburgerstället och sen tillbaka till kontoret för att fortsätta med dagen.
Efter många, långa år (24!) kommer
Det blev en riktigt svulstig söndagskonsert med Mozarts Requiem i Klosterkyrkan. Stor kör, solister och full orkester. Riktigt mäktigt … och ”gratis” var den också (även om jag skänkte en slant).
Jag har gillat den här låten ett tag nu. Den har ett sånt skönt, släpigt och lugnt gung som gör att jag vill sätta mig i bilen, dra iväg på en roadtrip längs en tom motorväg, vrida upp volymen och skriksjunga med i texten. Idag är det alltså Manchesterbandet
Regnsöndag och det var fika inne på kaféet idag. Jag får nästan lite höstkänslor av vädret. Efter kaffet blev det den sedvanliga strosen längs sjön och trots vädret är det väldigt skönt mellan regndropparna (som höll ett uppehåll när vi gick. Regnsöndag betyder också hemma och skrota-söndag.
Ska jag vara ärlig blir det nog inte så många knop gjorda idag.
Idag är det det brittiska bandet
Dagens sockersöta lilla pärla låter som en ballad från förr (kanske för att det känns som att den lånat lite från Everybody’s Talkin’, men det är nu, kom nyss och låten heter ”Goodbye Mr. Blue” och i morse när jag låg och halvslumrade i sängen vaknade jag av den när den lät från radion. Plinkar och sjunger är det
Bilden ovan är ett utdrag från videon.
Jag missade den här innan årsskiftet, men bättre sent än aldrig. Det kanske inte är de bästa låtarna (som det enligt titeln ska vara), men ändå en lite rolig (eller vad man ska kalla det) mash-up med förra årets största hits. Det är
Det är soligt, men kallt och ruskigt ute, så idag är det
Jag har lyssnat på
Musiken hittar du som vanligt i min spellista.
Lördagen och kvällen avslutas med dagens låt och det är nyzeeländaren Ruban Nielson och hans band