Fredag + solsken = Härligt

Det blev fredag igen (no shit, Sherlock) och som vanligt spenderades den hemma vid köks­bordet. Det var fortsatt skissande på ny produkt och långsamt faller bitarna på sin plats.

Tror jag.

Lunchen (Wallenbergare) åts ute i solskenet på torget. Det är ändå strålande trevligt att man i mitten på september fortfarande kan sitta ute och luncha. Mätt i magen gick jag sen tillbaka till bordet för att avsluta arbetsveckan vid halv fem-ish.

Helgen trillar in med de engelska pojkarna i Aquilo som hälsar på här i bloggen igen med sin fina ”Feel Alive” från deras kommande album ”You should get some sleep”.
 

En dag av trafikirritation
(det är inte min dag idag)

Jag var inte på humör i morse. Småirriterad och på det där sättet att jag stör mig på … allt. Sen blev det inte bättre av trafiken på väg till jobbet. Folk kan uppenbarligen inte bete sig. Det är det ständiga dilemmat med hur vissa bilister inte kan hålla en konsekvent hastighet.

Som vanligt idag. Bilen framför pendlade mellan 80 (tillåten hastighet) för att sen plötsligt bromsa ner till 60 (fast det på skyltarna fortfarande stod 80). Till synes utan anledning. Eller den där bilen framför som skulle rakt fram och när det blev grönt körde fram två meter och sen stannade (!) för att släppa fram de mötande som skulle svänga vänster.

Jag tutade argt.

Senare, på kontoret, är det en kvinna som valt hårda vassa klackar på sina skor idag och stampar fram och tillbaka på trägolvet i korridoren. Hon sätter nästan som demonstrativt ner klackarna så hårt att varje steg hon tar låter som pistolskott. För f-n liksom.

Sen vid lunch lossnade det och humöret verkade återhämta sig en gnutta.

Men. På vägen hem gick det i slow-slow-slow-motion. Trots asfaltsläggningen har det ändå rullat på ganska okej på motorvägen i veckan. Idag däremot gick det i typ mellan 10-40 km/h hela vägen till Mantorp. Det bubblade av irritation av långsamheten. Ljusningen dock att idag var förmodligen sista dagen de höll på med vägarbetet.

Mitt i veckan kom hösten

Idag började jag skissa på ett nytt projekt och det har varit allmänt förvirrat och lätt kaos i skallen hela dagen. Idag har det också känts som den första riktiga höstdagen. Det var en gråmulen morgon, regn och inte den där behagliga temperaturen man vant sig vid. På hemvägen visade termometern på 12° C, men tittade solen fram och det var ju trevligt.

När jag kom hem klippte jag ner en växt och slängde den. Jag tror jag dödade den genom dränkning. Kanske. Vissa växter verkar gilla mina fönster, en del tycks hata sin plats.

Nu ska jag gå ut med soporna och sen ska jag vara lat.

Vardagen är som den är

Jag vaknade med huvudvärk i morse och det känns ju väldigt onödigt. Idag är det i min hjärna inte alls tisdag. Det känns mer som en … måndag, konstigt nog. Jag är förvirrad. Som vanligt. Men jobb blev det där inne på kontoret och sen åkte jag hem igen.

Äntligen dags för ny asfalt

Det var in till jobbet som vanligt, fast lite långsammare. Högerfilen på E4:an norrut, vägen jag åker varje morgon, får nu ny asfalt. Äntligen. Jag har stört mig på den där högerfilen länge eftersom asfalten varit så jäkla grov och gjort körandet på den att det blivit väldigt bullrigt. Så jag hoppas att den nya som de lägger den här veckan är slät, fin och framförallt tyst.

Annars var dagen ganska exakt som måndagar brukar. Jobb. Möte. Jobb. Lunch. Mer jobb och ett annat möte och sen hem igen … och då handlade jag lite grejer sådär som man brukar.

Man är söndagslat och lyssnar på musik

Söndag är kanske veckans skönaste dag. Den kravlösa lathetens dag. Så jag sov länge. Slöade. Gick ner och tog en kaffe med Stenis. Sprayade impregneringsmedel på min jobbväska som jag tvättat och gjorde sen mest ingenting speciellt en stund. Jag åkte till grannstaden och kollade på ett köksbord (ett runt) jag funderar på att köpa. Sen passade jag på att handla badlakan och handdukar också innan jag åkte hem igen.

Samtidigt som jag tvättade de nya som jag köpt, rensade jag ur skåpet på gamla hand­dukar och badlakan som jag slängde ner i två stora påsar. Sen cyklade jag bort till skräpstationen och slängde alltihop i en sån där återvinningsgrej.

Helgens favoritlåt är det de gamla britpopparna i Shed Seven som står för och tillsammans med Issy Ferris är det ”Waiting for the catch” som låter i mina högtalare.
 

 
Bilden ovanför är del av kyrkoruinen Carmo Convent i Lissabon som förstördes av jordbävningen 1755.

L.U.S – Lunch utan slut

Det var en skön och lugn sovmorgon som blev en fikakaffe på kaféet. Den obligatoriska strosen blev det också. Sen hem till en stund av ingenting speciellt innan det pep av ett meddelande i telefonen. ”Vi tänkte ta en lunch på stan … någon som vill haka på?”

Så jag hakade på. Det var superskönt sommarväder och varmt och det var Tits, Pats och Frode och det blev en Asiatisk Taco och det fortsatte ända till kvällen med både vin och ett par drinkar.

Sen gick jag hem och sjönk ner i fåtöljen.

Tiden går för fort (igen)

Plötsligt gick veckan över till helg. Det är ju f-n vad snabbt veckorna går. För snabbt. Som vanligt alltså. Arbetsdagen rullade på hemma vid köksbordet, lunchen åts på uteserveringen på det sommarvarma och väldigt sköna torget och eftermiddagen försvann i ett nafs. Vid fyra stängde jag datorn och packade ner jobbsakerna i jobbväskan.

Jag cyklade bort till loungen för en liten AW med Frode och Öhrman. Det sköna vädret motar hösten i grind och det är som sommar, då kan man passa på att njuta av det … och det är riktigt najs.

Jaha, det var ännu en dag av den vanliga vardagen

Skisser har skissats på nya funktioner som kommer i framtiden i våra produkter och i vår app. Samma skisser som jag jobbat med till och från i flera dagar. Jag tror de börja landa i någonting nu.

Lunchen åts på kontorets terrass och det var varmt som sommar och behagligt eftersom det fläktade en del. Kycklingsallad i magen och väderappen sa att det var 26° C. Jag ville knappt gå in igen och hade nog kunnat sitta där och slumra en stund. Bara för att.

Sen tillbaka till skrivbordet och bland annat var det ett möte där det nickades bifallande till skisserna och sen fortsatte jag att jobba med dem tills dagen tog slut.

En ingenting-speciellt-dag som mest bara rullade på

Jobbet jobbades hela dagen och lunchen lunchades. Efteråt, när dagen tog slut handlades handlandet på en ny affär som var större än störst. Sen hemåt och tanken tankades och jag kom hem till kvällen långt senare än vanligt.