Den söndagsköna lättjan

Söndagsmorgonen den sköna. Först halvtidig frukost och sen tillbaka till sängen för en efter-frukosten-tupplur och när morgonen sen var vaknad och klar blev det fika och strosande och en sväng till grannbyn för att se om jag kunde hitta någon slags kruka och växt till terrassen, men när jag strosade omkring där så tappade jag inspirationen och åkte istället hem till min lilla stad igen.

Glatt igår och segt idag

Midsommaraftonen spenderades hemma hos Tits&Pats tillsammans med vänner. Det var lunch som åts och det var snaps med visor och det följdes av skönt häng, bad i pool och det var vinspritzers, lekar och det var strålande skönt solskensväder och sen blev det kväll och då åt vi mat igen och satt och hade det sådär trevligt som man har det. Sen hade klockan plötsligt natt och då cyklade jag hem i den ljusa och ljumma natten.

Idag är det däremot lite långsammare tempo. Inte för att jag är bakis, men jag är lite sådär allmänt seg efter en lång dag igår. Men en fika med Niklas och Stenis har hunnits med och en sväng förbi Tits&Pats för att hämta mina badbyxor och badlakan som jag hade glömt. Förut passade jag på att svulla i mig en kebab till lunch också för det kändes lämpligt idag.

Glad midsommar go’vänner

Årets största (?) svenska högtid är här. Jag brukar påstå att det är lite av vår inofficiella nationaldag. Midsommar, dagen då det firas sommar och sol i glada vänners lag. Som jag ska göra idag … med ett isfyllt glas vinspritzer i handen.

När helgen kickar in

Jag slog igen jobbdatorn lite tidigare såhär dagen före midsommarafton. Sen cyklade jag bort till den större affären och småhandlade några grejer och en bukett blommor som jag sen på vägen tillbaka lämnade till föräldrarna samtidigt som jag önskade dem en glad midsommar.

Nu är det ledig långhelg. Det känns rätt gött!

Anden i trädet

Mellan parkeringen där jag brukar stå och kontoret, i ett litet hål i ett träd, har en Gräsand (Anas platyrhynchos) hittat sitt bo. Det ska tydligen finnas små ungar därinne någonstans också, men jag ville inte gå för nära och störa igår när jag gick förbi.

Idag är det för övrigt en hemmajobbardag eftersom jag hade tänkte sluta lite tidigare och gå in i midsommarfirarläge.

På återbesök vid fallfärdigheten

Eftersom jag råkade vakna en timma (!) innan väckarklockan så blev det tidig avfärd till jobbet i morse. Så jag passade på att stanna vid det gamla rucklet. Jag hade egentligen tänkt att gå närmare och få med pölen framför (som förmodligen är uttorkad), men gräset var så högt och jag hade ingen större lust att bli översvämmad med fästingar sådär på morgonen – så det fick bli en bild tagen från vägen. Skorstenen på rucklet ramlade in för ett par veckor sedan. Det har jag väntat i flera år på att den ska göra, för den har lutat betänkligt under lång tid.

Jobbdagen var ganska exakt som jobbdagar brukar och lunchen (en sån där plocka-själv-sallad) åts ute på kontorets terrass.

Efter jobbet kommer jag hem och kollar på bilderna från i morse. Ljuset var ospännande, men det känns som att objektivet på den nya kameran är ett rejält snäpp vassare än på den gamla. Det är f-n knivskarpt (och då var ändå den gamla ruggigt bra). Jag är så jävla nöjd med min fina kamera.

Idag är det också årets ljusaste dag. Sommarsolståndet är här.

 
(Förutom beskuren och neddragen i storlek är bilden ovan i övrigt oredigerad)

Nya grejer är ”the shit”

Jag har laddat batteri, pillat med inställningar, uppdaterat firmware, laddat hem en app, satt dit en rem och upptäckt att jag måste köpa ett nytt minneskort. Sen knäppte jag en bild på min gardin i köksfönstret och att använda kameran känns alltså precis som det ska. Å ena sidan är allt alltså lite som vanligt, men samtidigt är det en rejäl uppgradering från både min stora klump och den gamla som försvann – trots att modellen egentligen har ett par år på nacken.

Det där att köpa sig lycka

Som jag har saknat och hoppsan vad glad jag är nu att jag återigen har en ny version av min gamla favorit- och älsklingskamera. Jag menar, kolla bara så fin den är. Det blir den tredje versionen av just X100-serien som jag har i min ägo.

 
En sprillans ny Fujifilm  X100V.
En sprillans ny Fujifilm X100V.
 
Dagen i övrigt då? Jo tack, den har varit helt okej. Jobbet har jobbats, lunchen ätits och saker har gjorts. En dag sådär som arbetsdagar brukar vara.

Nu ska jag pilla på min nya kamera.

Saker man länge velat ha

Det var väldigt vad det var måndag idag. Det var segt att vakna, segt att komma igång och segt att få fart på dagen, trots fullt upp. Är det den lilla gråheten som gör det – trots att jag egentligen gillar det eftersom det varit konstant sol i en månad?

Nåja. Carbonara till lunch var gott.

Ända sedan jag kom hem från Lissabon där i slutet på februari har jag hållit utkik på alla möjliga kamerabutiker för att eventuellt beställa mig en ny version av min borttappade. Men efterfrågan har varit högre än tillgången och den har aldrig dykt upp. Sen köpte jag ju också ett nytt objektiv, men den ”stora” kameran har inte samma känsla. Så jag har väntat … och väntat … och väntat … och så idag dök den äntligen upp och då tryckte jag på beställningsknappen. Så inom några dagar har jag förhoppningsvis äntligen en X100V i min famn.

Sen kom jag hem och då sprack himlen upp igen.

Skönsöndag med frisk luft!

Jag älskar f-n att det regnar idag. Det är skönsöndag med frisk och härlig luft. Jag passar på med korsdrag för att få ut den instängda och uppvärmda luften och det börjar redan bli svalare inne i lyan. Det blev en fika med Stenis. Tyvärr var stammisfiket nedanför mig knökfullt, så det blev en kaffe där borta vid slottet istället. Men det går ju det med, även om det inte är lika bra.