Hur morgonhimlarna snart kanske blir sådär fantastiska
Om några veckor kanske. Då kommer den där perioden då morgonhimlarna, om man har lite tur, kan vara sådär spektakulära och fina. De brukar hänga där ovanför horisonten en kort stund när jag är på väg till jobbet och de brukar vara magnifika.
Annars rullade dagen på som vanligt. Jag åt en nudelgrej till lunch som var otippat stark. På det där sättet att jag nästan satt och flämtade litegrann. Men gott var det.
En dörr till något mer
Ännu en arbetsdag till ända. På jobbet fylls schemat och det är mycket att göra. Plötsligt tar ett projekt en liten sväng och blir annorlunda. Eller inte så mycket, men det knoppar av sig och blir till ett till. I lite mindre skala. Fast det kommer förmodligen att växa sig större. De har en tendens att göra det.
Snabbrörlig tror jag är ordet för dagen.
Det där gamla vanliga om måndagar och hur de inte riktigt är för mig
Ständigt dessa måndagar och hur de liksom är lite lätt sega att ta sig igenom – trots en lugn helg med vila och lättja. Det hjälper liksom inte hur man än gör. När klockan ringer på morgonen och man måste gå upp så är sängen långt mycket skönare än viljan att kliva ur den.
Förmiddagen försvann som i rallyfart. Sen blev det indiskt till lunch. Gott, men snällt (fast det brukar ju i och för sig Tikka Masala vara). Efter det tillbaka till jobbet och full fart hela eftermiddagen.
Kvällen blir lugn – som de brukar på vardagarna.
Det där att gå runt och kolla på Vadstena Konstrunda
Efter söndagens lilla fika gick vi runt på några av Vadstena Konstrundas utställare. Och efter fredagens lilla runda och fortsättningen idag känns det som att jag har sett mycket av det förut. Jag är till och med benägen att påstå att 90% av det som ställs ut på rundan är ointressant skräp. Men sen finns de där sista tio procenten som faktiskt är spännande och intressanta – och de gör hela rundan värd ett besök.
Fast … betraktelse av konst är å andra sidan väldigt subjektivt.
This is the end,
one of us will not survive
Det är lördagkväll. Ljud mullrar i mina öron och kroppen gungar rytmiskt fram och tillbaka i takt till musiken. Idag är det Havoc & Lawn som möter Rocket Pengwin & Danusk och det är låten ”Windmills” från förra året som som låter i mina hörlurar och discodunkar trumhinnorna.
Har du Apple Music finns musiken jag delat med mig av i bloggen samlad i en låtlista. Det är blandade låtar från då och nu, från fantastiskt till tveksamt. Sätt den på random, den gör sig förmodligen bäst så.
Det där när allt man vill är att bara ligga och glo på film
Det regnade i morse när jag käkade frukost och min första tanke var ”F-n så skönt, då kan jag ligga inne och kolla på film hela dagen”. En halvtimma senare tittade solen fram istället. Sen blev det fika. Som vanligt.
Jag sjunker djupt ner i fåtöljen och njuter av fredag och lättja
Efter jobbet, när arbetsveckan tagit slut och helgen kickar in, så samlas vi ett litet gäng på puben. Vi pratar om högt och lågt, dricker en öl och går sen ett litet varv på den årliga konstrundan. Vi ser samlingsutställningen på Rödtornet och snirklar oss sen ner mot torget igen. Då är klockan sent och vi är hungriga, så vi sätter oss på en av restaurangerna och äter lite mat. Sen dyker fredagströttheten upp vi splittrar oss och går hem.
En magisk soluppgångsmorgon och en allmänt småsur dag
Såhär såg soluppgången ut strax efter klockan sex i går morse. Jag råkade se himlen och solen i backspegeln när jag lämnade byn och var tvungen att stanna och föreviga ögonblicket. Bara för att det var så snyggt. Och ännu bättre såg det ut i verkligheten. Såklart. Lite sådär magiskt på något sätt.
Idag tog jag lite sovmorgon. Inte så mycket men bara för att det var en så väldigt lång dag och sen kväll igår. Och jag vet inte om det är brist på sömn eller något annat ligger och gnager, men humöret har inte riktigt varit på topp idag. Jag har känt mig lite småsur och … off.
Kommentarer