Kaffe och kaka, grått dis och några skopor med tvättmedel

Det blev en liten fika idag också. Med Frode. Det var lugnt och skönt till en början, sen halvvägs genom kaffet och kakan blev det fullt hus därinne och ett jäkla tjatter omkring oss. Så vi gick ut och tog den traditionella strosen längs sjön. Väderappen lovade solsken idag, men det gömmer sig tydligen bakom det gråaste av grått. Sen gick jag och köpte vindruvor och gick hem.

Det är även tvättstugesöndag idag, så det ägnar jag mig också åt.

Det kryper på

Det var höstdagjämningen i veckan och nu är dagarna kortare än nätterna och löven blir gulare och gulare och börjar falla ner på marken och även om det varit fint och varmt ute idag så är det en sån där höstig känsla som hänger omkring i luften.

Don’t be down when it’s over, baby, yeah I’ll be your man

Det är musik nu igen. Som det alltid är i min lilla värld. Dagens rytmiska rörelser görs till Joji och det är sista spåret från hans nya album Nectar som släpptes igår. Idag är det alltså ”Your man” (och resten av hans album) som låter i högtalarna.
 

Bilden ovan är från videon. Musiken från bloggen finns som vanligt i låtlistan ”Bloggat (så väldigt random)”.

Egoismen är den enda sanna ismen

Jag hade en ny kompis utanför köksfönstret i morse. Det är inte ofta jag ser såna mitt inne i stan (eller typ aldrig). De är fina. Efter en lugn och skön morgon blev det fika med Daniel på GK. Där jag satt och kollade på folk och förfärades över hur osmidiga och totalt ouppmärksamma folk är på omgivningen. Hos väldigt många människor verkar det i offentliga sammanhang f-n vara total brist på hänsyn till andra. Det här är knappast något nytt jag upptäckte idag när jag satt där på fiket. Jag fick det bara återigen bekräftat och jag antar att uttrycket i rubriken här ovanför är som det är.

Efter arbetsveckan börjar helgen

Fredag och helg. Jag älskar det. Men jag börjar helgen med en lätt huvudvärk och allmän trötthet. Arbetsdagen försvann som den alltid gör och nu är det slut för idag. För jag orkar inte mer än så.

Go’natt.

En arbetsdag och plånboksminimalism

Arbetsdagen kom och gick som den brukar och det var en torsdag med sånt som torsdagar innehåller. Ditt och datt. Sen blev det lunch med en före detta kollega. Det var trevligt. Koman kom som den gör och då reste jag mig och gick tillbaka till kontoret.

Fast jag passade på att stanna till på ett varuhus på vägen och där hittade jag en plånbok som var nedsatt med 70% (och därför blev löjligt billig). Jag vet inte ens om det är ”den” jag egentligen vill ha, men för det priset så kan jag ju testa ett tag. Egentligen är jag ganska nöjd med den som jag har, men jag skulle vilja ha en som är ännu mer minimalistisk. Minimalism deluxe.

Hemma (efter jobbet) och då kommer lugnet

Pill med grejer och några möten. Så såg arbetsdagen ut. Idag flottig hamburgerlunch. Gott, men kanske inte den nyttigaste. Sen fortsatte dagen och framåt eftermiddagen kröp en lätt huvudvärk på. Hatar huvudvärk. Piller är bra, men hjälpte inte riktigt. Så jag åkte hem. Men då var klockan nästan halv fem i alla fall.

Jag tror jag chillar lite. Så kanske huvudvärken släpper snart. Hoppas det i alla fall.

På stappliga och ostadiga ben

När man var liten kunde man hoppa runt på stenar som en liten groda. Det var så enkelt att skutta från sten till sten. När jag gjorde det förut, stapplande ut på stenarna ner mot vattnet ute på piren, kände jag mig mest ostadig och väldigt vinglig. Speciellt när en sten rörde på sig och jag var nära att trilla i. Allt bara för att knäppa en liten bild på den lilla staden i kvällsljus.