Arkiv för februari 2019
Vadå, en fin present till mig själv?! Självklart ska jag ha det!
Jag har saknat min gamla X100S sedan jag sålde den för två och ett halvt år sedan och den senaste tiden har ha-begäret efter en ny växt till sig. Så det är klart som f-n att jag var tvungen att köpa en.
Idag har jag alltså fått hem och packat upp en X100F och den är ny, fin och blank och batteriet ligger på laddning. Lite mindre och något lättare än min andra fina kamera (X-Pro2), men typ lika bra. Det kanske är därför den kallas för mini-version av den andra.
En dag ungefär som dagar är
Jo’rå, jobbet rullade på ganska mycket som det brukar. Det var möte på distans med en arbetsgrupp nere i Växjö och det var Tandoorigrillad kyckling Tikka med stark currysås till lunch och sen fortsatte dagen och plötsligt blev det dags att åka hem. Så jag gjorde det.
Efter eftermiddag, före kväll och en morgon av obehag
En något obehaglig morgon. Nack-/rygg-grejen känns bättre (och det är ju bra) men istället började jag dagen hos tandläkaren. Det var dags att laga den där lilla flisan som jag tydligen hade råkat bita bort och som de upptäckte i höstas på min vartannat årliga tandkontroll. Oskönt och förmodligen dyrt.
Här är en bild jag tog när jag var på väg hem igår. Jag tyckte himlen såg så trevlig ut att jag stannade bilen, klev ut på åkern och knäppte en bild.
Det där med attackhugg i ryggen är inte speciellt bekvämt
Jag vet inte vad jag sysslat med eller hur jag legat under natten, men när jag vaknade hade jag som attacker av huggande smärta i ryggen mellan skulderbladen. Vissa rörelser fungerade helt enkelt inte och så har det fortsatt hela dagen. Så länge jag rör mig mjukt och försiktigt … eller inte alls … är det okej. Men sen vrider jag på mig och BAM! så hugger det till och hela jag liksom låser mig för att det gör ont.
Irriterande? Jo, ganska så mycket.
Efter noggranna utforskningar verkar det som att jag har irriterat min Trapezius-muskel (den stora muskeln i nacken/övre ryggen). Om det inte släpper så är det väl bara att besöka någon. Som t.ex en doktor kanske.
Seg som sirap och då blir det väldigt lite gjort
Jag får ju skylla mig själv som ”partajar” två dagar i rad, för idag är jag seg som sirap. Jag har orkat ta mig upp ur sängen och sitter nu nersjunken i fåtöljen i väntan på tvättstuga. Mer än så blir det inte idag. Kanske kollar jag på en film sen. Eller gör mest ingenting (det kanske är lite samma sak egentligen).
En sväng på den lokala puben
Eftersom Stenis fyller år idag så gick han och Mikael, Oscar, Ahron och jag till puben och hängde där på kvällen. Det blev några öl, en drink, lite plockmat och en trevlig kväll – trots den tidigare lilla tröttheten från igår.
Lil Troubadour och de röda bären
Jag har varit småseg idag. Seg morgon, seg i kropp och knopp och seg generellt. Vin igår ger tydligen såna effekter. Vem hade kunnat ana? Så jag har mest skrotat omkring. Druckit en kopp kaffe (inte på kafé), gått i blåsten nere vid sjön och sagt hej till en liten trubadur som stod och ”spelade” på Stora Torget.
Fredagshäng med glatt gäng
Dagens spenderades på jobbet som vanligt och sen när kvällen kom åkte jag hem till Mathias och Ella där vi samlades ett helt gäng, hängde lite, drack ett (kanske två) glas vin och åt lite pizza tillsammans. Sen slog fredagströttheten till och gäspningarna duggade tätt så jag cyklade hem.
Eftersom jag var upptagen med att vara social så glömde jag bort att knäppa en bild på vår trevliga kväll, så här är en bild från i söndags istället.
En app som håller koll på alla skjutsningar till och från
Jag har skissat med pennor i block och på whiteboards. Jag har gjort wireframes, strukturerat, planerat, tänkt ut flöden, funderat, skissat om, skapat färgteman, ikoner och logotyper. Jag har skissat ännu mer, bollat idéer fram och tillbaka och sen har den skapats tillsammans med och utvecklats av mina kollegor på jobbet – och nu ligger första versionen äntligen live.
En app som hjälper till att hålla koll på alla skjutsningar. Vare sig det är barnen som ska till hockey-träningen, musiklektionerna eller fotbollen.
Oldies but goldies
Jag kollade igenom lite gamla bilder – för att se hur min gamla kamera levererade när det begav sig. Och det gjorde den ju. Som f-n. Som till exepel landskapet vid Bacunayagua på Kuba 2014. Det är något med bilden som tilltalar mig. Den där lille kameran gjorde bilderna bättre på något sätt. Trots att jag bara ”sköt från höften”. Men också för att den faktiskt gjorde det roligare att fota.
F-n. Jag kanske måste ändå.