Jamen det var väl själva f-n.

Jag öppnar fönstret på glänt. Ett fönster jag inte öppnat sen … i våras kanske? Och ner faller lite damm och skröfs … och spindlar. Inte en liten, utan två stora äckliga saker som efter sin nyinsomnade vintervila vaknar till liv och börjar krypa omkring på fönsterbrädan. En tredje sitter på kanten och bara rör sig litegrann för att stanna där den är. Jag hör mig själv mumla ”buhuu, näeh, f-n…” och så går jag baklänges mot köket, släpper inte spindlarna med blicken och hämtar en stor näve hushållspapper, går tillbaka mot spindlarna, suckar djupt och står som förstenad en stund innan jag tar den ena och mosar den i pappret, tar den andra och den tredje och gör samma sak. Sen går jag till toaletten, med pappret så långt ifrån kroppen det är möjligt, och spolar ner de mosade spindlarna och spolar en extra gång – för säkerhets skull.

Jag hatar spindlar.

Varför jag öppnade fönstret? För att ta kort på den klarblå fina himlen. Vad nu det skulle vara bra för. Det kommer jag inte göra om.

Läs andra bloggar om fönster, glänt, vår, damm, skröfs, spindlar, spindel, äckliga, nyinsomnad, vintervila, vaknar, kryper, baklänges, hushållspapper, sucka, förstenad, mosa, papper, toalett, spola