Festlig lördag ute på stan

Först en sväng hem till föräldrarna och jag fick lite lunch och hängde där ett par timmar och efter det cyklade jag hem till Tits&Pats och hängde där. Det blev ett glas vin och vi grillade lite mat som vi åt upp och sen cyklade vi er till stan och ”sommarknöppen” som pågick på torget. Det var band som spelade och det var en dj som spelade annat och det var en öl i plastglas och efter det gick jag hem och somnade sött.

Lördag/sköndag/soldag

Igår – det ”firades” semester med mat och ett par glas vin på Källarns uteservering. Vindar som inte var så sköna kylde trots en vindjacka som åkte på för att stänga dem ute. Sen började band spela på torget och då kände jag mig redo att gå hem.

Idag lätt småseg morgon utan frukost, så det blev en macka nere på fiket med Frode och Stenis. Den lilla strosen efteråt och det är solsken, varmt och stan kryllar av folk nu när ”Sommarknäppen” är igång.

Det är nu det börjar
(jäklar så skönt!)

Jag lämnade kontoret redan igår, jobbade hemma idag och har nu stängt igen jobb­datorn som packats ner i väskan som jag ställt undan. Det här är förmodligen årets bästa fredag. Vetskapen om en lång ledighet framför mig. Inga måsten, inga krav och en månad av att bara vara.

…och nu tittade solen fram! Hej semester!

Vivere est cogitare*

Jag tänker att det här att tänka är lite som att drömma fast man är vaken. Fast kanske mer konkret och utan de där ologiska vurporna som drömmar har. Eller inte förresten. Det är ofta ologiska tankar om ologiska saker. När hjärnan går på högvarv.

Jag tänker också att det här med semester är en bra uppfinning och snart är det äntligen dags. Fyra veckor och en dag. En lång, skön ledighet väntar och det ska bli underbart. Först ska jag inte göra ett endaste dugg och sen kanske jag gör någonting.

Ska bara jobba fredag idag … och fixa klart, spara ner och avsluta.

 
* Vivere est cogitare – myntat av den gamle Cicero och kan översättas ungefär till ”Att tänka är att leva”.

Den som väntar på något gott
(får vänta väldigt länge)

Seg dag. Morgonen började fint med solsken, trots trötthet av att ha sovit … illa. Men sen trillade regnet in och jag har nästan suttit och varit lite småfrusen på kontoret. Så jag åt en kebab till lunch. Kanske inte för att jag var frusen, utan för att jag blev sugen på det när en av människorna på kontoret klev in med en i handen. Dagen fortsatte sen tills det var dags att åka hem … och då gjorde jag det.

Världens … längsta … vecka

F-n. Den här dagen tar ju aldrig slut. Veckan förresten. Evighetslång. Kan det inte bara bli fredag snart för jag vill ha i morgon eftermiddag nu så att jag kan fira semester.

Idag var solen tillbaka nu på morgonen (jag gillar’t) och ovanför är en bild på en hisstrumma (eller vad det nu heter).

Långsamt närmar det sig…

Jag är som lite tung i huvudet. Det är som att huvudvärken från igår hänger kvar fast utan själva värken. Men jobbet gick bra ändå, nedräkningen fortsätter och nu är det bara två dagars jobb kvar innan semestern kickar igång och det känns litegrann som att de kommande förmodligen är världens längsta.

Sommaren kom av sig. Nu är det fjärde (?) dagen med gråregnigt tråkväder. Efter maj och juni och konstant superhärligt väder har man ju blivit lite bortskämd.

Efter arbete kommer kväll

Det var en seg förmiddag efter morgonens tråkstart och jag hade svårt att få upp fart. Humöret var inte på topp och en känsla av tunghet hängde kvar i huvudet. Det blev lunch med Stenis på torget. En Caesar-sallad som badade i dressing (lite för mycket alltså) och blåsig blåst som gjorde det oskönt att sitta ute. Sen tillbaka till köksbordet för fortsatt arbetsdag.

När eftermiddagen och arbetsdagen tog slut gick jag ut på en promenad. Med jacka (!). När jag var ute på piren började det regna, så jag vände in igen och gick en bit längs sjön och sen tillbaka. Jag fick nästan lite höstaningar som spred sig i sinnet. Men så är det ju inte, för sommaren kommer (förhoppningsvis) snart tillbaka.

Efter promenaden får jag tända lampor hemma för att det är så mulet och grått ute. Det var ju typ en evighet sedan sist man gjorde det.

Onödig start på dagen

Det var ju ingen vidare start på dagen idag när jag vaknade vid halv fem med huvud­värk. Inte kunde jag somna om heller, så jag låg mest och försökte samtidigt som jag retade upp mig på grejen att vakna tidigt och ha ont i huvudet. Det är ju så onödigt. Speciellt idag när jag sitter hemma och jobbar och tack vare det skulle fått en halvtimmas sovmorgon.

Suck.

 
Ovanför är en bild från ”Tempelgården” på Visingsö. Ett udda ställe jag stötte på förrförra sommaren.

Nedräkningen har börjat
(och jag längtar verkligen)

Så kickade den sista arbetsveckan innan semestern igång. Majoriteten av mina kollegor har redan försvunnit iväg på sina semestrar och kvar sitter jag och får vänta in min. Det som ska avslutas innan ska fixas och inga större grejer kommer att påbärjas, så det känns som att det kommer att bli lite av en halvlugn vecka (kanske) … plus att den förmodligen kommer att kännas lång … eftersom jag mest går och längtar till fredag.

Idag blev det förresten en hamburgare till lunch. Det var svulligt och gott, men efteråt kände jag mig lite smutsig. Sådär som man gör.

Oskönt väder är det också.

För övrigt märks det verkligen att vi gått in i semesterjuli nu. Morgontrafiken kändes lugn och gles. Det var nästan tomt på vägen när jag åkte in till kontoret. Härligt, tänkte jag och jinxade min bilkörning. För när jag skulle hem hade någon j**la idiot parkerat så nära min bil att jag fick krångla mig in genom passagerarsidan för att kunna åka. Sen rullade både motor- och landsväg långsammare än normalt på grund av idioter som kanske inte borde vara ute på vägarna.