Det är ett ganska säkert vårtecken (även om det är alldeles för kallt för mig att sitta där) att uteserveringarna nu börjar komma upp på torget i Linkeboda. Men med lite sol och värme blir det kanske snart en utelunch.

Jag slutade äta socker för ett tag sedan (allt onödigt + godis) och försöker hålla mig från onyttigheter på vardagarna när jag jobbar (eftersom det lite för ofta kan bli både det ena och det andra av godis och onyttiga saker). Frukt är såklart mer än okej att mumsa på, så istället för choklad och godis blir det nu vindruvor (som vanligt) och färsk ananas.

Jag fettade nämligen på mig lite för mycket både före, under och efter corona så att tappa några kilo vore ju bra tänkte jag … och nu, ett par månader senare börjar det så smått faktiskt även märkas på vågen. Så idag blev det alltså en riktig svullburgare till lunch på en av alla de där små hamburgerhaken i Linkeboda.

Annars var det en helt vanlig dag. Solsken var det också och det gör mig glad. Jobbet görs. Jag pillar på saker som kommer att finnas i framtiden och det höll jag på med mest hela dagen. Sen blev det dags att åka hem till min lilla stad. Sådär som jag brukar.

Vafalls! Vad är det för märkligt elände att vakna redan halv fem på morgonen och inte kunna somna om – trots att klockan inte är tänkt att väcka mig förrän två och halv timma senare. Nåja. Dagen gick bra ändå. Jag hängde på kontoret och filijokade med grejer som ska göras. Sen köpte jag en lunch som åts (take-away från det där thai-stället) innan jag fortsatte tills det var dags att åka hem … och då gjorde jag exakt just det.

 
Här ovanför är ännu en bild från Lissabon som jag hittade i telefonen.

Det var väl tusan vilket skitväder (rent ut sagt) det var idag. Grått och trist, snöblandat på morgonen och regnigt resten av dagen. Tråkigare än tråkigast och humöret sjunker snabbt ett steg. Fördelen är väl kanske att snön försvinner ganska snabbt och slasket inte slaskar så mycket.

Jobbet flöt på bra ändå och jag påbörjade en ny liten grej som jag ska ”pilla med” den här veckan. Ska bli intressant att se hur den utvecklar sig … om den gör det.

Sen åkte jag hem till min lilla stad igen.

Det var en skön sovmorgon och det blev (som vanligt) en liten kaffe med Frode och Stenis på ”Gamla Sunket” som följdes av den lilla bensträckaren längs sjön efteråt.

Jäklar vad jag längtar efter våren. Jag fick ju en skön och härlig försmak av det nere i Portugal och dagens strålande solsken är ju härligt, men jag är så trött på snö (även om det mest varit den senaste veckan) och att det är kallt hela tiden. Det är inget skönt.

Nu är det dags för tvättstuga.

Jag råkade vakna tidigt idag – trots lördag och helg. Jag antar att jag sovit klart. Så jag gick upp, åt mig lite frukost och gick sen och la mig en stund igen. Scrollade igenom sociala flöden, lite nyheter och annat elände i världen. Sen gick jag upp igen, duschade, gjorde mig i ordning och gick sen ner till kaféet och drack kaffe med Frode och Stenis. En liten solskenpromenad efteråt blev det och det var kallt, men fint. Klarblå himmel och lugn vind är ju att föredra.

Sen hemma med lunchfixning som blev god och nu ska jag nog bara lata mig en liten stund. Eftersom det är skönt och det är sånt man ska göra när man är ledig.

Det blev en skön fredag och jobbet jobbades hela dagen och lite längre än planerat – men så kommer hela företaget och dess koncept lanseras på marknaden nästa vecka på Europas största mässa. Det ska bli intressant.

Idag ringde försäkringsbolaget och berättade att de (äntligen) förstått att det var en fin kamera jag blivit av med och att de inom ett par dagar sätter in pengar på mitt konto. Det är ju skönt att den delen är avklarad, men jag vill fortfarande ha alla de där bilderna som jag knäppte under veckan nere i Lissabon.

(Bilden ovan från min telefon får vara substitut)

Efter jobbet åkte jag hem till en liten AW med Olly. Det var najs att sitta och hänga med honom en stund och efter den gick jag hem och sjönk djupt ner i fåtöljen.

Jag kanske jinxade det där med snön igår när jag tyckte det var fjutt för nu trillar det ner en hel del helt plötsligt. Inte ens den uppvärmda gågatan hinner med. Men vinden håller sig lugn och det är ju bra.

Jobbet börjar rulla på lite smått och jag pillar med små saker som finns i framtiden men känner mig fortfarande lite vilsen (såklart). Lunch blev en take-away-sallad och sen fortsatte dagen till fem-snåret när jag lämnade kontoret.

När jag kom hem blev det ytterligare ett varv med försäkringsbolaget (suck) där jag nu samlat ihop lite info till handläggaren för att visa att värdet för kameramodellen är långt mycket högre än deras märkliga schablonbelopp.

Det där snöovädret det tjatades om igår blev det visst inte så mycket med (i alla fall inte i min del av världen). Jag hade förväntat mig snökaos och att få pulsa mig fram genom drivor (för det var så det lät på radion igår). Samma sak i morse, det tjatades om ”all snö som kom igår och inatt”.

Men det täckte ju knappt marken!? Så stor orange vädervarning för … lite fjutt!? Visst blåste det en del och snöade uppenbarligen inte så mycket, men det tar lite udden av varningen. Kanske var det värre i andra delar av landskapet, men mellan Vadstena och Linköping — mäh!

Dagen gick snabbt. Jag har suttit och gjort små saker och försökt få grepp om annat. Lunchen hämtades och åts på kontoret och sen på vägen hem hämtade jag ett paket – en ny ryggsäck som jag hittade i Lissabon men beställde på nätet och som jag tänkte ha som ny jobbväska (och annarsväska också).

Sen kom jag hem till kväll och skrev ett brev där jag ifrågasatte och motsatte mig försäkringsbolagets värdering av min förlorade kamera. Jag antar att det blir så när de använder sig av automatiserade schablon­modeller – vilket inte passar premiumprodukter.

Jobbet jobbades och lunchen åts från nytt ställe jag aldrig sett förut. Det var ärligt talat sådär. Okej kanske. Idag har jag börjat landa i ett par småsaker som jag sitter och jobbar med – även om det fortfarande är klurigt. Det ger sig, jag är bara lite otålig. Under en bensträckare när jag hämtade kaffe passade jag på att kolla runt i lokalerna. Jag hittade en jättelång korridor med alla möjliga små krypin som kan användas.

Jag satt också och väntade med spänning på det där orange-varnings-ovädret som det pratats om. Jag förväntade mig kaos, men från kontoret verkade det både lugnt och inte alls speciellt mycket att reagera på. Det tilltog däremot en aning när jag kom ut på slätten på vägen hem. Där blåste det friskt och yrde av snö (även om det för tillfället inte var så mycket snö – än). Motorvägen gick ändå långsamt och den sista halvan var det bitvis både halt och drivor som blåst upp som gjorde att jag tog det extra försiktigt.

Fortsätter det att hålla på att ovädra sig under kvällen och natten blir det kanske hemmajobb i morgon.