Inlägg taggade med generad
Veckans trend: Bajs
Jag vet inte vad som har hänt, men de senaste veckorna har det varit ovanligt mycket prat om bajs. På alla håll och kanter. Jag har skrivit om det. Tidningarna har skrivit om det och igår skrevs det här, som kan vara det roligaste jag har läst på väldigt länge!
Själv så minns jag den där gången när jag satt på en minimal toalett på ett tåg någonstans i Frankrike. I godan ro satt jag där och gjorde det man gör, med semesterns mage, efter alkohol och … ja, du vet hur det är … när dörren, som jag trodde var ordentligt låst, plötsligt flyger upp och någon förvånad stackare – plus en bunt med tågluffare som satt i gången utanför – helt plötsligt fick ta del av både doftintryck och en något rödfejad svensk som sitter därinne och panikartat skriker de ord som är närmast till hands; ”Non, non, non … eh … occupado!”.
Och egentligen så behövde jag ju inte skämmas alls. Utanför satt folk som jag aldrig någonsin kommer att stöta på igen och personen som öppnade dörren skämdes nog minst lika mycket som jag, men när jag väl var klar så lös mitt ansikte som ett stoppljus och jag sprang från toaletten till min plats och försökte göra mig osynlig.
Läs andra bloggar om veckans trend, trend, bajs, media, bloggar, länk, tidningar, Tyskungen, roligt, humor, minimal, toalett, tåg, frankrike, semester, mage, skämmas, generad
Jag hittade en betraktelse som jag gjorde på fiket någon gång under 1997.
Jag hittade ett dokument med skrivna rader som jag tydligen skrev mellan 1992 och 1997. Blandade betraktelser, tankar, funderingar, påbörjade noveller som inte avslutats och … host host … dikter. Pretentiös är bara förnamnet. Jag skummar igenom en del och blir generad. Det är med skräckblandad förtjusning jag ser vad jag har skrivit. Texten nedan är bara en betraktelse, från samma café som jag fortfarande sitter på flera gånger i veckan.
”Det är inte så farligt nu när man suttit här inne en stund” sa damen och mannen svarade ”Det är varmare ute”. Hon satt och läste en veckotidning och han satt mitt emot och såg uttråkad ut. Jag sitter i hörnet, bredvid dem. Lyssnar i smyg och tittar. Mannen ville läsa 91:an och damen räckte honom tidningen.
Jag har aldrig förstått grejen med 91:an, att den skulle vara så rolig – kanske för att jag aldrig har gjorde lumpen?
Tre generationer kvinnor (det måste det vara) satte sig i den rökfria avdelningen. Människor går fram och tillbaka, hämtar kaffe, tar påtår, ser väldigt nöjda ut.
Damen bredvid mig tar upp ett läppstift för att bättra på färgen på sina läppar, säger något om ”borde ta en tablett” och mannen går och hämtar ett glas vatten. Hon tackar. Mannen, uppenbart rastlös, vill inte fika längre, vill gå.
Jag är nu ensam i den här avdelningen. En flicka ur personalen kommer in och tömmer bordet där paret förut satt, hon glömmer att torka av det.
Väntar på att någon ska komma så att jag får fortsätta med det jag gör och så tar jag en klunk av det kaffe som nu har svalnat, men det gör ingenting för jag tycker om ljummet kaffe.
Läs andra bloggar om dokument, skriva, text, 1992, 1997, betraktelser, tankar, funderingar, noveller, dikter, generad, skräckblandad förtjusning, cafe, pinsamt, pretentiös
Eurotrash
Jag har med skräckblandad förtjusning, lite lätt generat suttit och kollat på Eurovision Song Contest-semifinalen och fy f-n vilken smörja. Det är som ett EM i falsksång. Av alla de vedervärdigt urusla bidragen som jag såg var det Bosnien-Herzegovinas konstiga Pokušaj som var det mest … intressanta.
Det finns säkert de som har skrivit mer intressanta saker om den här smörjan, kolla in de här: eurotrash, eurovision song contest, eurovision, esc, semifinal, smörja, falsksång, skräckblandad förtjusning, generad, vedervärdig, bidrag, Bosnien-Herzegovina, konstigt, Elvir Lakovic, Laka, Pokusaj
Även solen har sina fläckar
Jag står först i rödljusets kö och när jag väntar på att ljuset ska slå om, dagdrömmer jag mig bort och märker inte att ljuset slår om till grönt förrän jag hör bilen bakom mig tuta argt. Då har jag redan stått ett par sekunder för länge. Sekunder som vid ett rödljus känns som en evighet. Jag trycker på gasen (aningen för lite, eftersom jag fortfarande halvt är kvar i dagdrömmen och inte riktigt fattar vad som händer) och släpper kopplingen så att bilen skuttar till … hoppar fram någon decimeter och dör.
Paniken kryper på och jag vrider om nyckeln, startar bilen så snabbt jag bara kan och gasar iväg med slirande hjul. Känner att jag blir generad och kör lite för fort iväg för att de i bilen bakom inte ska hinna ifatt mig och se vem jag är. Precis som om de skulle veta det i alla fall.
Förra gången höll jag nästan på att krocka.
Klicka här och rösta på mig. Skriv upp dig och var med på Earth hour den 29 mars 2008! Andra bloggar om: Bil, rödljus, bilkö, motorstopp, dagdröm, tuta, panik, starta, gasa, slira, generad