Så var det måndag. Igen.

Idag när väckarklockan ringde gick jag upp på en gång. Direkt. Jag stängde av kl0ckan och stod som ett fån i sovrummet och fattade absolut ingenting. Jag förstod liksom inte vad jag gjorde uppe. Kroppen hade rest sig ur sängen, men hjärnan verkade ligga kvar på kudden, sovandes en djup sömn. Det var en släng av total förvirring tills jag på något sätt började röra mig mot badrummet och fattade att det var morgon och dags att vakna.

Klicka här och att ge mig en röst till.
Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , ,

0 kommentarer

  1. Svara
    Lindalein mån 16 feb 2009, 08:55

    När klockan ringde sa jag till Niclas att han skulle gå upp. Hans duschstund är min snooze… 🙂

Skriv en kommentar eller berätta något kul – då blir jag glad!


Den här webbplatsen använder Akismet för att minska skräppost. Läs om hur din kommentardata behandlas.