Jag gillar inte det faktum att jag nu under jul- och nyårsledigheten har vänt på dygnet så mycket att jag trots försök att lägga mig skapligt flera kvällar, inte har ett uns av trötthet i mig nu när jag skulle vilja ha det.
Jag ser minutrarna sakta ticka förbi och tankar som far runt i huvudet, säger till mig att nu borde jag somna snart. Nu. Om bara en alldeles liten stund. Om jag vänder på mig – igen och igen och igen – så somnar jag nog. Nu då? Nu?
Det gör jag inte.
Så jag tar upp boken ännu en gång för att försöka läsa mig sömnig, men det är dödsdömt redan från början eftersom boken är alldeles för bra och intressant, så istället blir det ytterligare en timma utan sömn.
Till slut ställer jag klockan för att tvinga upp mig själv ganska tidigt. Kanske funkar det bättre för att vända tillbaka dygnet. Sen sätter jag på radion på låg volym för att stänga ute bruset från omvärlden.
Nu hoppas jag på sömn.
Klicka här och ge mig en röst! Läs andra bloggar om insomnia, jul, nyår, ledighet, vända, dygnet, ligga, sova, trötthet, minutrar, ticka, tankar, somna, bok, läsa, sömnig, dödsdömt, vända på dygnet, radio, brus, omvärld, sömn
Det skulle ju vara skönt att sova när man lagt sig för att göra just det. Men av någon märklig anledning verkar det vara som mitt undermedvetna (eller vad det är) inte vill vara med om samma sak. Helt plötsligt är jag pigg som en liten lärka och sömnen (som jag behöver) känns för tillfället lite lätt avlägsen.
Andra bloggar om: insomnia, sova, undermedvetna, pigg som en lärka, sömn, avlägsen