En onsdag i Ystad. Först en riktigt svullig hotellfrukost med Lotta som kom och frukostade med mig. Annars en skön och lite molnig dag, så jag mötte upp med Ida, Anna och Tyrla och vi strosade mest runt på stan. Kollade små butiker, åt en glass och bara hängde omkring.
Häng, det är en bra grej.
Kvällen kom och Lotta och jag till Rökeriet och käkade. Sen kom Micke också och efteråt blev det häng på bryggan med nästan hela gänget (eller halva i alla fall). Så himla kul att ses igen efter lång tid. Sen avslutade vi kvällen på Marinans uteservering, insvepta i filtar eftersom kvällen blev kall.
Jag har varit så upptagen med att hänga med alla gamla vänner att jag helt glömt bort att dokumentera dagen (det är egentligen en väldigt positiv sak). Så det har bara blivit en endaste liten bild – på huset med skeppshandelskylten, för jag tyckte det var fint och det var när jag stod och väntade en kort stund.
Hej hej gamla Ystad! Igen. Som jag brukar på somrarna och ibland annars. Nu länge sedan på grund av coronaåret. Jag lyxar till det och bor på det gamla vanliga hotellet. För att det är skönt att ha ett eget kryp-in även om man hänger med de gamla vännerna. Skön, men blåsig dag och först blev det en fika med Lotta och hennes bror som också var på besök. Sen ett glas vin på Rooftop-baren.
Sen avslutade jag dagen hemma hos Anna. Och där var också Ida och jag fick massor med mat så att jag blev alldeles trött. Vi gick ut på stan och åt en glass också. Och gäspade. Så blev jag tvungen att gå hem och sova.
Jag lämnade Karlskrona och hamnade i Åhus. Ett kort litet stopp på vägen bara för att se – eftersom jag aldrig varit där. Det ligger fint vid havet. Så jag hamnade på stranden där jag knäppte en bild och strosade runt en stund. Inte för att jag ville bada, men för att jag ville se. Men trots det stoppade jag ner fötterna och benen där i vattnet och det var nästan lite skönt.
Sen fortsatte jag söderut. Längs kusten och genom Österlen. Jag passerade Kivik och tänkte stanna där också en liten stund. Men det var så sjukt mycket bilar och människor, så jag sket i det och åkte vidare istället. Sen tröttnade jag på all trafik och tog en annan väg, bort från kuststräckan. Tydligen så kickar årets Kiviks marknad igång senare i veckan och det kanske drar till sig extra mycket folk redan nu.
Jag strosade runt på stan och solen tittade fram. Jag tog kort på vattnet och det blev en panorama över delar av stan och öar. Jag tog en öl på en uteservering (alkholfri såklart eftersom jag kör bil) och fortsatte sen att strosa omkring och kolla på gator, torg och människor. Fin stad. Fint med allt vatten runtomkring. Fast lite tråkig… Kanske är det att det är måndag som gör det, för det är inte direkt livat på stan.
När jag stod och försökte knäppa ett kort på den ena av kyrkorna på torget började en riktig surkärring (fast väldigt ung) att gnälla om att jag tog kort. Men hon gav mig ingen chans att svara. Istället stod hon där på trappan till kyrkan och hotade att hon skulle anmäla mig ”om jag använde bilden”.
Jaha, gör det då.
Nu hann jag ju aldrig knäppa en bild, men anmäla mig för vad undrar jag? Att jag tog kort på en av stadens landmärken? Nu vet ju jag att man får fotografera eftersom jag har all rätt på min sida att ta kort på offentliga och publika platser. Att hon eventuellt skulle råka synas som en liten prick i ena hörnet av bilden har hon ingenting att säga till om. Jag skulle till och med kunnat ta en närbild på henne och ändå ha rätten på min sida. Så dra åt helvete din idiot (tänkte jag).
Så jag blev sur och åkte till hotellet istället.
Men insidan på Vämö Kapell var fint.
Hej du sydostliga stad. Dig har jag aldrig varit i. Lunchhungrig som en liten varg försökte jag hitta något att äta, men eftersom energinivån var lite låg tog jag första bästa som kändes lockade – Thaibuffé. Lite slabbigt, men det var helt okej. Så jag fick ny energi och gav mig ut på upptäcktsfärd i staden.
Men sen är det den där lilla grejen med svenska städer. De är ganska mycket samma vart man än kommer. Vissa är lite finare än andra. Men ändå otroligt lika varandra. Men vatten – som i den här – är viktigt för en stads atmosfär. Vattenstäder är helt enkelt bättre än de utan.
Sen åkte jag bort till hotellet (som ligger lite off eftersom allt annat var så väldigt fullbokat) för att checka in. Efter det var klart åkte jag in till stan igen.
Jag ställde klockan på åtta, men vaknade sju. Lugn söndag blev pigg måndag idag. Så jag duschade, frukostade mig och gjorde mig i ordning. Sen packade ihop min lilla väska och satte mig i bilen. Det är utflyktsdag, på vägar jag aldrig åkt på förut (jag undviker motorvägar), för att se platser jag aldrig sett. För det är så man gör när man har semester.
Någonstans behövde jag kissa. En stor mugg kaffe och en vatten fyller tydligen på. Så jag stannade och råkade köpa ett par jeans och en skjorta. För det var billigt på en stor outlet och det kan ju vara bra att ha när man är ute och åker.
Jag har inte gjort något speciellt idag. Latat mig. Sovit länge. Fikat med Oscar, Niklas och Daniel. Sen tvättade jag, åt mat, vädrade korsdrag i min varma lägenhet (eftersom det är skön temperatur och lite blåsigt idag). Sen dammsög jag också. Fast det var efter att jag bytt den överfulla dammsugarpåsen som dessutom läckt litegrann. Så först fick jag dammsuga dammsugaren. Efter det packade jag ner små saker i en väska och latade mig lite till. Sådär som man kan göra när det är en skön söndag.
Jag satt på torget och drack en kaffe på torget. Trevligt, avslappnat och behagligt där i skuggan. Tills en fågeljävel sket på mig. Blaff på armen. En stor fet och jävligt äcklig skitblaffa. Jag hatar fåglar. Djävla fågeljävlar kan dra åt helvete. Hela jag kände mig smutsig. Besudlad. Så jag gick hem och duschade och slängde in skjortan i tvättmaskinen.
Äckliga kräk.
När jag hade lugnat ner mig åkte jag ner till Myntbacken och satte mig där. I skuggan. Fläktande varma vindar. Ett par sidor i en bok. Sen dök Anders och hans familj plötsligt upp. Det var trevligt.
Först var det kaffe på kafé. Med Daniel nere på Bagarberget. Det är ganska skönt att sitta där och glo på turister. Efter det gav jag mig ut i naturen. Himlen kanske såg lite grå ut, men det såg ut som det skulle spricka upp. Det gjorde det inte. Tydligen rörde sig molnen åt andra hållet så halvvägs började det regna och jag sökte skydd i fågeltornet. Allt blev tyst och faktiskt ganska härligt därunder taket. Men eftersom regnet inte verkade sluta och det ändå var ganska stillsamt, så gick jag tillbaka. Sommarregn är f-n najs ändå, även om man blir lite blöt.
Sen kom jag hem igen, åt en sen lunch (som vanligt) och duschade av mig och letade efter fästingar. Jag hittade inga. Så jag hoppas de höll sig borta.
Det blev midsommar – som kommer att spenderas med några glada vänner, mat och kanske ett glas vin – och som vanligt regnar det lite sådär till och från. SMHI lovade igår att det ska spricka upp och bli fint i eftermiddag. Så jag hoppas att de inte ljög för mig.