Arkiv för oktober 2008

Så kan det gå.

Oj. Jag somnade i soffan. Vid halv sju-snåret. Sen blev jag visst liggande där resten av kvällen. Det var inte riktigt min plan, men skönt. Nu funderar jag på att flytta min kropp till sängen istället och hoppas på att kvällens sömn inte sabbar nattens.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , ,

Två små kommentarer

Jag ser att Johan Hakelius på Aftonblaskan även han har uppmärksammat det jag skrev om Horace igår. Hakelius är dock lite mer sparsmakad med sin kommentar till uttalandet med orden; ”uppblåst arrogans”.

 Sarah Palin igen. Hon kanske inte gjorde något olagligt men visst missbrukade hon sin ställning, under sin tid som guvernör i Alaska, när hon ville få sin före detta svåger avskedad. Det kom i alla fall Alaskas justitieutskott fram till. Allt enligt Aftonpressen.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , ,

Sarah Palin.

Jag har kollat på delar av den där Sarah Palin-intervjun som gjordes för ett par veckor sedan (som SNL-gänget sedan gjorde en parodi på … och i delar av faktiskt bara återberättade vad Palin hade sagt) och hon skrämmer skiten ur mig.

Hon inger inget förtroende och jag tror inte på det som kommer ur hennes mun.

Om det nu skulle bli så att McCain/Palin-lägret lyckas vinna valet i november betyder det alltså att en skjutglad hockeymorsa som inte tror på evolutionen, jämför sig med en Pitbull, inte har någon större politisk erfarenhet och uttalar ”Nuclear” på samma sätt som Homer Simpson [Nu-ku-lar], i princip kommer att vara ett halvt steg från det ovala rummet.

Det är skrämmande.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , , och

Tråkigt väder idag

Efter en runda på stan … som självklart innefattade fika på GK … så gick jag hem och fastnade framför datorn.

Du är en dålig människa.

Charity is a coat you wear, twice a year.
George Michael

Det är tydligen en sån där gala för barn på TV i helgen. En sån där då man ska ringa in och skänka bort alla sina pengar. Som om inte det vore nog så springer det omkring människor på stan och skramlar med insamlingsbössor.

De kommer mot dig som en flock zombies och försöker med blickar spela på ditt dåliga samvete. För om du inte lägger pengar i bössan, då är du en dålig människa. Ja usch, vilken dålig människa du är. 

Och när man redan har stoppat i massor med pengar i de där bössorna, plånboken är tom och de fortfarande kommer och skramlar med sina dömande blickar kan man riktigt se hur de tänker; ”snåljävel”.

Då får jag lust att ta den där jävla bössan och ta tillbaka alla pengar som jag någonsin stoppat i.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , ,

Kultursnobbism #2

Horace, kultursnobbismens fanbärare i egenskap av Akademiens ständige sekreterare, tycker tydligen att svenskarna är lata obildade idioter. Vad det verkar för att vi, ”det vanliga folket”, inte läser obegriplig och svår litteratur. Han intervjuades i P1 och sa (enligt Aftonblaskan):

”– Vi ser inte till att förse oss med det kulturella bagage som vi har rätt till som västerlänningar. Det finns för mycket distraherande element i samhället som konkurrerar om uppmärksamheten. Medierna till exempel. De borde sitta och läsa strängt taget.

Annars menar han att människor berövar sig möjlighterna till ett rikare liv. På frågan hur han vet att svenskarna är obildade svarar han: Genom ett livs erfarenhet.
– Man ska inte moralisera det är bara en iakttagelse man kan göra. Var och en väljer sitt eget helvete. Det är ingenting jag vill lägga mig .”

När Elfriede Jelinek fick priset 2004 sa Horace i en intervju:

”Första sommaren jag satt ned med hennes böcker var det mycket jag inte förstod”. 

Jag tycker det säger en hel del. Ju svårare och mer obegriplig en författare är, desto större chans att få nobelpriset i litteratur och man ska alltså pina sig genom obegriplig litteratur för att vara en bra människa enligt Horace. 

Han är fin den där Horace, som ser ner på människor bara för att de inte läser böcker som han själv inte ens förstår sig på.

Tönt.

Läs andra bloggar om , , , , ,

Att försova sig

Jag köpte nya kuddar till sängen igår. Jäklar så sköna! Jag har sovit som en liten gris. Det kanske var därför jag försov mig i morse. Vilket är väldigt ovanligt. Jag brukar nämligen aldrig göra det. Men det var en ganska skön känsla först. Att vakna till litegrann av mig själv, att ingen klocka ringde (jaha, jag hade visst glömt att aktivera alarmet).

När jag däremot kollade på klockan och insåg att tiden som visades, var tiden då jag brukar sätta mig i bilen blev jag stressad. Så jag hoppade in i duschen och skyndade mig, men tänkte; Ah va f-n, det är ingen idé att stressa, det går inte snabbare för det. Så jag körde på i min vanliga takt och nu sitter jag här på kontoret, lite senare än vanligt och känner mig faktiskt nästan lite pigg.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , ,

Kultursnobbism

Jaha, så har Nobelpriset i litteratur blivit offentliggjort. Jean-Marie Le Clézio. Jag har aldrig hört talats om honom. Men jag fnissar, som vanligt, lite åt den sedvanliga snobbismen på tidningarnas kultursidor. De slår knut på sig själva när de skriver om Le Clézio.

”uppbrottets, det poetiska äventyrets och den sinnliga extasens författare, utforskare av en mänsklighet utanför och nedanför den härskande civilisationen”

Citatet här ovanför är motiveringen, saxat från Svenska Akademiens hemsida.

Läs mer på SvD eller DN. Läs andra bloggar om , , , , , , , ,

Jaha, det är inte bara jag.

Jag har alltid varit lite imponerad av såna där människor som kan mingla. Som helt lätt bara pratar med folk hur som helst. Som enkelt kan stå och prata med vem som helst och med folk de aldrig har träffat.

Jag känner mig för det mesta lite lätt obekväm när jag hamnar i såna situationer. Jag tycker inte att det är helt enkelt och det känns gärna lite krystat att ta i hand med folk som man aldrig har träffat förut och att sen stå där och småprata lite om någonting eller ingenting.

Jag kom till insikt igår. Lite sådär på riktigt. Något som jag egentligen vetat hela tiden men aldrig riktigt förstått förrän nu.

Det är inte ett dugg ovanligt att många andra känner precis som jag.

Läs andra bloggar om , , , , ,

Snyft

Det blev inget tjohoo med slipsen runt huvudet eller ett ”jäla fakkers”-skrikande till publiken och det blev uppenbarligen ingen medalj till mig. När det var dags för min kategori tänkte jag faktiskt att det skulle vara hemskt att tvingas gå ner på scenen. I efterhand hade jag mer än gärna gjort det. 

Bitter? Närå, inte alls … jag lovar … inte bitter … bara lite ledsen och besviken.

Det var Annika Jankell som var konferencier under prisutdelningen och jag vet inte, men jag tror att hon kanske kan ha smuttat lite på vinet innan kvällen satte igång. Vilket jag och mina kollegor också hade gjort … och fortsatte med efteråt.

Det bästa när man åker iväg sådär en liten sväng är hotellfrukosten dagen efter. Frukost på ett sätt man aldrig äter hemma. Mycket och gott. Jag gillar’t.

Läs mer om Svenska Designpriset, vilka som vann och sånt där på Cap & Design.

Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , , ,