Du sökte efter: hur mår jag

Anden i trädet

Mellan parkeringen där jag brukar stå och kontoret, i ett litet hål i ett träd, har en Gräsand (Anas platyrhynchos) hittat sitt bo. Det ska tydligen finnas små ungar därinne någonstans också, men jag ville inte gå för nära och störa igår när jag gick förbi.

Idag är det för övrigt en hemmajobbardag eftersom jag hade tänkte sluta lite tidigare och gå in i midsommarfirarläge.

På återbesök vid fallfärdigheten

Eftersom jag råkade vakna en timma (!) innan väckarklockan så blev det tidig avfärd till jobbet i morse. Så jag passade på att stanna vid det gamla rucklet. Jag hade egentligen tänkt att gå närmare och få med pölen framför (som förmodligen är uttorkad), men gräset var så högt och jag hade ingen större lust att bli översvämmad med fästingar sådär på morgonen – så det fick bli en bild tagen från vägen. Skorstenen på rucklet ramlade in för ett par veckor sedan. Det har jag väntat i flera år på att den ska göra, för den har lutat betänkligt under lång tid.

Jobbdagen var ganska exakt som jobbdagar brukar och lunchen (en sån där plocka-själv-sallad) åts ute på kontorets terrass.

Efter jobbet kommer jag hem och kollar på bilderna från i morse. Ljuset var ospännande, men det känns som att objektivet på den nya kameran är ett rejält snäpp vassare än på den gamla. Det är f-n knivskarpt (och då var ändå den gamla ruggigt bra). Jag är så jävla nöjd med min fina kamera.

Idag är det också årets ljusaste dag. Sommarsolståndet är här.

 
(Förutom beskuren och neddragen i storlek är bilden ovan i övrigt oredigerad)

Det där att köpa sig lycka

Som jag har saknat och hoppsan vad glad jag är nu att jag återigen har en ny version av min gamla favorit- och älsklingskamera. Jag menar, kolla bara så fin den är. Det blir den tredje versionen av just X100-serien som jag har i min ägo.

 
En sprillans ny Fujifilm  X100V.
En sprillans ny Fujifilm X100V.
 
Dagen i övrigt då? Jo tack, den har varit helt okej. Jobbet har jobbats, lunchen ätits och saker har gjorts. En dag sådär som arbetsdagar brukar vara.

Nu ska jag pilla på min nya kamera.

Saker man länge velat ha

Det var väldigt vad det var måndag idag. Det var segt att vakna, segt att komma igång och segt att få fart på dagen, trots fullt upp. Är det den lilla gråheten som gör det – trots att jag egentligen gillar det eftersom det varit konstant sol i en månad?

Nåja. Carbonara till lunch var gott.

Ända sedan jag kom hem från Lissabon där i slutet på februari har jag hållit utkik på alla möjliga kamerabutiker för att eventuellt beställa mig en ny version av min borttappade. Men efterfrågan har varit högre än tillgången och den har aldrig dykt upp. Sen köpte jag ju också ett nytt objektiv, men den ”stora” kameran har inte samma känsla. Så jag har väntat … och väntat … och väntat … och så idag dök den äntligen upp och då tryckte jag på beställningsknappen. Så inom några dagar har jag förhoppningsvis äntligen en X100V i min famn.

Sen kom jag hem och då sprack himlen upp igen.

En får hoppas på det bästa

Det var kontoret och full fart. Jag och min kollega satt nästan halva dagen bara med att diskutera, justera och fundera på de senaste dagarnas ganska förvirrade arbete. Spretig information från ett rörigt Excel-ark som ska bli smarta funktioner.

Jag tror (hoppas) att bitarna så smått börjar falla på plats.

Sen åkte jag hem och det är som en het sommarkväll. Hoppas det fortsätter såhär hela sommaren (fast lite regn får faktiskt gärna komma … på nätterna).

En dag av pill med saker

Det blev en sitta-och-pilla-dag. Smågrejer. Gårdagens idé fick marineras och utvecklas lite till under dagen. Lunchen åts med min gamla kollega Gustav och sen tillbaka till fortsatt pillande och en paltkoma som gjorde mig seg (inget nytt där alltså). När dagen tog slut åkte jag hem till min stad och då plingade det till i telefonen att jag glömt mina hörlurar på kontoret. Jag antar att jag klarar mig till måndag när jag åker dit igen.

Först jobb, sen lite till

Så blev det måndag igen fast det är onsdag och jobbet var som det är. Idag blev det även en lunch med Robin ute på stan och det var trevligt, för det var länge sedan vi sågs. Sen fortsatte jag jobba och fastnade litegrann innan jag till slut utbrast ett ”Äh, fuck it” och åkte hem bakom en snygg men otroligt stinkande bil i ännu en karavan som inte kunde hålla konsekvent hastighet.

Sen kom jag hem och fortsatte jobba, för jag var tvungen att få ner ett par idéer innan de försvann. Inte för jag vet om de är något att ha. Men de får ”marineras” tills i morgon så får jag se.

Min road rage vaknar och jag morrar argt för mig själv

Det var väl f-n vad fort dagarna går nu igen. Tiden är märklig och jobbet flöt på bra. Jag fick små saker gjorda som kändes … bra. Tror jag. Lunch blev det med en gammal kollega idag. Det var trevligt och vi pratade om våra nya jobb (eftersom även han slutade på det förra bara några veckor efter mig).

Få saker får det att koka inom mig som när det är oflyt i trafiken. Jag glömmer bort det där med onsdagar och hur det går i slow motion på grund av avgastunga gamla bilar som ska på ”Nostalgiafton” i den lilla staden. Så jag fastnar där i en lång karavan och det stinker om bilen framför mig – trots att jag håller avstånd. Sen morrar jag inombords och muttrar ”jävla idioter” när de närmar sig 60km/h fast det står 80 på skyltarna.

Suck de luxe.

Men vädret är amazing och efter hemkomsten, lite kvällsmat och det där man vanligtvis gör så gick jag ut på en solskenspromenad.

Söndagsblåst och en mor

Hmm … märkligt väder idag. Eller inte. Men jag fick nästan lite höstkänsla förut när jag satt ute och fikade med Frode och Stenis. Gråa moln tornade upp sig över sjön samtidigt som det blåste friska och inte så sköna vindar mellan husen (och nere vid sjön är vi gick vår stros efteråt). Men kaffet och krämbullen smakade bra.

Idag är det även alla mammors dag. Så här är en gammal bild på min mor (som ”firades” igår) och hurra för henne.

Hans majonnäs och ont i tårna

Ännu en dag kom och gick och det var möte med en potentiell framtida kollega och det var lunch och det var pill med grejer som görs. En ganska vanlig torsdag.

När jag parkerade bilen i morse var det ett jäkla pådrag vid slottet när jag gick förbi där på väg till kontoret. Förberedelser och poliser eftersom Carl-Gustaf och Silvia besökte Linköping idag. Han åkte hästvagn genom stan och folk stod som fån på gatan nedanför kontoret och vevade med flaggor för en sekunds skymt. Själv funderade jag på hur många miljoner hela kalaset kostade. Allt enbart för att han ska sitta och ”vinka till folket” en liten stund. Det är så otroligt förlegat och det borde egentligen vara dags att lägga ner det där tramset. Sverige är trots allt en demokrati och statschefen – vare sig han har makt eller inte – borde vara folkvald.

Rapsfälten blommar nu. Det är gult och fint ute på slätten.

När jag kom hem gick jag till affären för lite vanlig påfyllning av varor man behöver. Bland annat ett 12-pack med bubbelvatten att ha i kylen (ja det är dumt att köpa, men det är gott med bubblor) … och när jag stod där i självkassan och skulle betala tappade jag hela packet på tårna. Satan i gatan vad ont det gjorde. Det var nästan så att jag skrek svordomar högt därinnne i butiken.

Sen haltade jag hem till mitt.