Jag läste om The Prodigy i DN Kultur idag och alldeles nyss snubblade jag över deras nya album ”Invaders must die” på iTunes, så då passade jag på att köpa det. Jag var i och för sig inte speciellt förtjust i deras förra ”Always outnumbered never outgunned” … men va f-n.
En gång i tiden, för länge länge sedan, var de ju nästan husgudar för mig. Jag minns till och med när jag hörde ”Charly” första gången och efter det så dansade jag som en liten vilde till deras musik.
Ibland när jag får frågan om vad jag jobbar med har jag lite svårt att förklara. Det är liksom så självklart för mig att jag med en axelryckning bara svarar ”på en reklambyrå” eftersom det är på en sån jag har jobbat i hela mitt vuxna liv. Följdfrågan blir allt som oftast; ”jaha, vad gör ni då, sånt där man får i brevlådan eller?”.
Det har väl hänt, men nja, inte direkt (observera ordvitsen).
Det är ”grafisk formgivare” som är min titel även om det kan vara ett ganska vitt begrepp ibland. Men för att i alla fall få ett litet hum om vad jag ibland, på ett ungefär sådär, sysslar med på jobbet (eller snarare lite vad det handlar om) kan man läsa om i DN söndags kulturbilaga – även om exemplen i artikeln kanske inte är av den så vardagliga sorten. För till vardags handlar det oftast om annonser, broschyrer, foldrar och sånt som kanske inte syns så publikt … och just nu handlar det mest om att få i ordning på en förpackningslinje.
Om nu någon skulle få för sig att vara intresserad.
Klicka på den svart/vita rutan och ge mig din röst! Läs andra bloggar om jobba, jobb, yrke, axelryckning, reklambyrå, humor, ordvits, grafisk formgivare, grafisk form, begrepp, hum, syssla, jobbet, läsa, DN, DN Kultur, artikel, exempel, vardag, annonser, broschyrer, foldrar, publikt, intresserad
”Att stämma musikens fans och framtid är både dumt och meningslöst. Att tro att man genom stämningar kan få till stånd en förändring i fildelningsbeteendet är naivt. Den läxan borde man ha lärt sig för länge sedan. Man borde också ha lärt sig att användandet av piskor ökar distansen mellan producenter och konsumenter i en relation vi vill hålla så tät som möjligt.”
I DN Kultur idag skriver ”The Swedish Model” om IPRED-lagen och fildelningsfrågan på ett föredömligt sätt. Något som jag faktiskt hoppas att musikbranschen (och fildelningsvärlden) läser och tar till sig.
Klicka på den svart/vita rutan här bredvid, gör det. Det är bra att du gör det för då blir jag glad! Läs andra bloggar om IPRED, IPRED-lagen, fildelning, artikel, DN, DN Kultur, The Swedish Model, föredömligt, musikbranschen