Inlägg taggade med gasa

Åh f-n!

Det känns som att varje dag när man vaknar så är det en ny dag. Igen (åh f-n). Som ett ”Jaha, då var det tisdag igen”. Och det rullar på så om och om igen i ett rasande tempo. Det är tisdag mest hela tiden. Jag har tjatat om det förut, men det känns som om tiden bara går fortare och fortare. Det är en spiral som ökar i hastighet och den sista tiden känns det som om den har gasat på mer än vanligt.

…och på tal om ingenting skrev Alex Schulman igår om Pirate Bay-rättegången och visst har han rätt i det han skriver … men det har väl inte uttalats förut.

”De driver inte Pirate Bay av ideologiska skäl – de gör det för att tjäna pengar.”

Väl rutet pôjk!

Klicka här och att ge mig en röst till.
Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , ,

Kokokikakokukakau

Bilen jag var på väg att köra om på motorvägen fick frispel och gasade ifrån mig mitt under själva omkörningen för att sen helt plötsligt sakta in igen och jag kunde köra om som vanligt. Jag tyckte det var ett lite märkligt beteende, så jag tittade på föraren, en tjej i 20-någontingåldern som satt helt ensam i bilen och gapskrattade för sig själv. Okej, tänkte jag, hon är helt bananas i skallen.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , och

Morr, suck och stön

Jag morrar, suckar, svär, stönar och svär lite till när jag sitter i bilen på väg till jobbet idag. Dimman ligger tät överallt. Som tjock gröt. Den väldigt blåa bilen framför mig gasar, bromsar och pendlar i hastighet mellan 70-80 km/h nästan hela vägen. Att det står 90 på skyltarna bryr sig damen i bilen framför inte om. Hon puttrar på i sin lilla takt … och jag ligger bakom och svär. Dimman är lite för tjock för att jag ska kunna köra om, så jag tvingas att bita ihop. Jag suckar och försöker tänka ”ja ja, det är inget att göra åt” samtidigt som irritationen bubblar inom mig och då är jag framme vid motorvägen och kan trycka gasen mot golvet.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , ,

3,14

Jaha, så var det fredag igen. Det är inte bara helgerna som svishar förbi i en rasande fart. Veckorna går nästan lika fort … och det känns som om det accelererar ju äldre jag blir. Tiden är inte längre relativ, den gasar på lika mycket som allt annat. Hur som helst, morgontröttheten fanns där i morse. Precis som vanligt. Dagens datum; Pi, som i 3,14.

Hjälp mig att klättra på listorna: klicka här och klicka här … Tack! Skriv upp dig för att vara med på Earth hour den 29 mars 2008! Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , och

Minnen från en annan tid

När jag var barn fanns det på lekplatsen en karusell som var formad som Saturnus ungefär. En boll med en stor järnring runt, med fyra sittstolar på. Såhär efteråt känns den lite öststat, som det mesta man ser från 70-talet. Någon fick stå bredvid och skjuta fart på oss som satt i den. Fort gick det. I början var det jättekul men vi tröttnade ganska fort, otåliga som vi var. Den där karusellen försvann sen. Liksom gungbrädan, som något barn klämde händerna i.

Vi hittade på andra saker att göra, som att sitta i sandlådan och leka med bilar. Vi byggde som hus vi skulle bo i, gjorde vägar som vi körde bilarna på och pruttade med munnen så att det skulle låta som om det var bilarna själva som körde, gasade och bromsade med ett skri. Sen cyklade man för cyklandets skull, med en halv kortlek i hjulen så att det smattrade som en racerbil, eller sprang någonstans. Sprang för springandets skull. Senare lekte vi ”Burr” eller Röda/vita-rosen. Det var sommar då – det var alltid sommar när man var liten.

Klicka här och klicka här också så att jag klättrar uppåt på listan!
Skriv upp dig för att vara med på Earth hour den 29 mars 2008! Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Även solen har sina fläckar

Jag står först i rödljusets kö och när jag väntar på att ljuset ska slå om, dagdrömmer jag mig bort och märker inte att ljuset slår om till grönt förrän jag hör bilen bakom mig tuta argt. Då har jag redan stått ett par sekunder för länge. Sekunder som vid ett rödljus känns som en evighet. Jag trycker på gasen (aningen för lite, eftersom jag fortfarande halvt är kvar i dagdrömmen och inte riktigt fattar vad som händer) och släpper kopplingen så att bilen skuttar till … hoppar fram någon decimeter och dör.

Paniken kryper på och jag vrider om nyckeln, startar bilen så snabbt jag bara kan och gasar iväg med slirande hjul. Känner att jag blir generad och kör lite för fort iväg för att de i bilen bakom inte ska hinna ifatt mig och se vem jag är. Precis som om de skulle veta det i alla fall.

Förra gången höll jag nästan på att krocka.

Klicka här och rösta på mig. Skriv upp dig och var med på Earth hour den 29 mars 2008! Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,