Inlägg taggade med tid

Väntan

Undrar hur lång tid av mitt liv jag spenderar med att vänta. Jag tycker att jag allt som oftast väntar på olika saker – och människor. Jag står i köer. Jag väntar på att datorn ska göra det den gör. Väntar på mat. Väntar på … vad allt det nu kan vara.

Jag gjorde det i morse nämligen. Igen. Väntade. Jag kom till vår leverantör för att hämta några affischer som de har printat åt oss. Trodde jag. Fast inte riktigt, eftersom de inte var klara när jag kom. En halvtimma senare – förvisso med lite småprat och efter att dumgloende suttit där i en stol, funderat på tiden som sakta rullade förbi – fick jag affischerna och jag kunde åka vidare till jobbet.

Men min halvtimma känns … förlorad. Den är borta för alltid och jag får den aldrig tillbaka.

Läs andra bloggar om , , , , , ,

Effektivitet

Saker är nedskrivna i kalendern och återigen har den där supereffektiviteten varit över mig och saker har blivit gjorda. Det tog tid. Det var pilligt. Men nu efteråt känns det ganska bra. Ett kliv i rätt riktning.

Nu ska jag åka hem. Sen ska jag nog vara ledig. Långhelg. Det känns ganska najs.

Läs andra bloggar om , , , , , , ,

Faster than the speed of light

Vi har världens snabbaste internetuppkoppling på jobbet. Och med snabb menar jag att den är så snabb att den böjer tid och rum. Snabbare än ljusets hastighet. Mailen som skickades igår kom fram flera minuter innan de skickades … och det är ju oerhört snabbt.

Klicka här och att ge mig en röst. Läs andra bloggar om , , , , , , ,

Papper och penna.

Jag är av den gamla skolan. Jag är omodern och tycker att en kalender och en reservoarpenna är det bästa sättet. För att komma ihåg saker. För att få en bra översikt över tiden som kommer.

Dessutom är det snyggt.

Gnällmorgon. Igen.

Det var snö på marken hemma i byn. Vitt. Inte en sak man vill se när man vinklar upp persiennerna. Att det dessutom var sånt där grå-tråkväder gjorde ju knappast min måndagsmorgon till en solskensupplevelse.

Helgerna går alldeles för fort. F-n, även om jag inte gör någonting, så hinner jag inte med någonting.

Klicka här och att ge mig en röst. Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , ,

En gång till … fort som f-n.

Så var en dag här igen. En ny. Swish. Tiden går så fort. Som rally. Eller en raket. Det var ju onsdag alldeles nyss och nu är det visst det igen. Helt plötsligt har halva arbetsveckan gått … vid lunch i alla fall … eller ja, på fredag är jag ledig, så jag passerade den punkten igår … men va f-n. Du vet ju vad jag menar. Det är som att trycka på en knapp … klick, så är det en dag. Klick, så är det nästa.

Klicka här och att ge mig en röst till.
Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

En soffa.

Soffan. Det är verkligen en skön plats att spendera tiden i. Speciellt när man lägger sig i den vid sju-snåret, somnar in och vaknar tre timmar senare och undrar vad som hände. Jag skulle ju bara vila ögonen en liten stund.

Klicka här och att ge mig en röst till.
Läs andra bloggar om , , , , , , ,

Dagens trudelutt.

Den här låten har satt sig som en liten igel inne i min hjärna. Eller som ett sånt där kletigt plåster som inte vill lossna. Som ett smäck helt enkelt och jag nynnar på den i tid och otid. Dagens lilla trudelutt är därför ”The fear” med Lily Allen.

Klicka här och att ge mig en röst till.
Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , ,

Skit också.

Förslaget som jag gjorde, på en logotype och grafisk identitet, som jag la ner tid, tankemöda och energi på, hamnade någon annanstans och det retar mig eftersom jag hade gjort ett bra jobb. Samtidigt som jag irriteras är jag väldigt nyfiken på hur det vinnande förslaget ser ut … vilket jag kommer att få se om ett par månader när allt ska bli publikt.

Jag kommer säkert inte gilla det.

Klicka här och att ge mig en röst till.
Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , ,

Första gången

Att ställa sig på ett par slalomskidor när man aldrig har gjort det förut är ju en jäkla upplevelse. Att jag sen hamnade i en röd backe det första jag gjorde var kanske inte helt lämpligt.

Det tog sin lilla tid att ta sig ner. Den gode Ostar hade tålamod med mig och visade, pratade och fick agera dagisfröken åt mig när jag gnällde om att det var för brant och läskigt. Jag borde ju såklart ha startat i en grön backe, eller kanske en blå, för att lära mig först. För att hantera skidor, stavar och framför allt att bromsa – för att i den delvis väldigt branta backen inte råka ut för ett ofrivilligt störtlopp.

Men jag tog mig ner till slut i alla fall. Dessutom trillade jag bara två gånger … och båda gångerna var jag i princip stillastående.

Klicka här och ge mig din röst en gång till. För visst är det väldigt mycket roligare om jag hamnar jättehögt på listan!
Läs andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,