Inlägg taggade med skriva
Jag skriver som…
Eftersom alla andra har gjort det så gör jag det också; går in på blogmap.se och kollar vilken min blogg liknar. Tydligen så skriver jag som Fotbollsfrun och Dan. Jag får väl kolla lite sen och se om det stämmer.
För övrigt är det tisdag idag (om nu någon inte visste det) fast det har jag inte märkt än. Och jag hoppas att jag slipper.
Klicka här och att ge mig en röst till.
Läs andra bloggar om alla, blogmap, blogg, blogga, skriva, fotbollsfrun, Dan, stämma, tisdag, märka, slippa
Vad var det jag sa!
Redan ett par timmar efter att jag postade det förra inlägget igår kväll så var jag på väg att sätta mig framför datorn hemma och skulle skriva ett inlägg. Då lät jag bli. Satte datorn i vila och gjorde något annat.
Att jag skulle sluta med det här efter över tio år är ju lika troligt som att kungen skulle kunna säga Arboga. Han har svårt för ortsnamn och jag gör det av gammal vana – bloggar alltså, inte springer omkring och säger ”Arboga”. Jag kan liksom inte låta bli. Jag tänker ju till och med ”blogg” i saker jag gör; ”det här ska jag lägga upp på bloggen” och ”det måste jag skriva om”. Det är en del av min vardag och det har efter alla år blivit en del av mig.
Så även om jag säger att jag ska sluta eller ta en paus, så vet ju både du och jag att det inte kommer att hända. Inte än i alla fall. Inte inom en överskådlig framtid. Bloggtorkan kommer och går, det är ju bara att stänga av datorn en stund, så kommer det tillbaka.
F-n, jag kommer nog till och med sitta på ålderdomshemmet och knappra in poänglösa blogginlägg om ingenting.
Så det är väl bara att säga ”hej” igen. Efter världens kortaste bloggpaus.
Klicka här och att ge mig en röst till. Läs andra bloggar om redan, timmar, efter, posta, inlägg, blogginlägg, blogg, blogga, dator, skriva, bloggdöden, bloggtorka, troligt, kungen, Arboga, gammal vana, vardag, sluta, paus, framtid, ålderdomshem, knappra, poänglös, ingenting, dator, hej, världens kortaste, bloggpaus
Sveriges största bloggar…–Håll käft gubbjävel.
Igår kväll skrev jag ett långt och ganska irriterat inlägg om flera av bloggarna här i landet. Jag satt nämligen och roade mig med (nåja, det kanske inte är ett korrekt ordval) att surfa runt på en hel del av de allra största. Sen skrev jag ett inlägg där jag ojade mig över hur illa de skriver och vilken ovanligt låg intelligensnivå det verkar vara på de flesta av dem.
Men så kom jag på att väldigt många av de där största bloggarna faktiskt skrivs av tonåringar och jag själv får väl numera klassa mig som gubbe i sammanhanget. Kanske var jag likadan själv när jag var tonåring. Kanske hade min intelligens inte hunnit i kapp mig. Fast det kan jag å andra sidan inte tänka mig.
Jag kunde i vilket fall som helst stava bättre.
Klicka här en gång till och ge mig din röst en gång till. För visst är det mycket roligare om jag hamnar högt upp på listan!
Läs andra bloggar om tisdag, onsdag, blogg, blogga, bloggare, bloggar, Sveriges största, irriterat, inlägg, landet, nämligen, road, roade, korrekt, ordval, surfa, störst, oja, skriva, skrevs, intelligens, intelligensnivå, tonåring, gubbe, sammanhang, likadan, hinna ikapp, förträngt, förtränga, stava, särskrivning
Pennomani
Som den pennoman jag är kan jag ju i brist på annat berätta att jag igår hittade en gammal kalligrafipenna med tunn spets i en låda. En bortglömd, typ reservoarpenna, som gör att jag skriver snyggare. Jag kan liksom inte låta bli att anstränga mig lite när jag använder den där pennan.
Klicka här och ge mig en röst! Läs andra bloggar om penna, kalligrafipenna, kalligrafi, tunn, spets, bortglömd, skriva, snyggare, anstränga sig
Sverige, svenskarna och Blondinbella
Det är något allvarligt fel på Sverige och svenskarna när man ser att den person som har fått flest sökningar på Google är Blondinbella (tvåa på listan är Linda Rosing).
Internet är fantastiskt. Allt finns. Källan till en livstids kunskap finns bara några knapptryckningar bort. Men jag tycker att det på något sätt är lite tragiskt att folk hellre väljer att läsa om vilken klänning eller pälsattiralj Blondinbella har köpt den här veckan istället för att faktiskt använda nätet till vad det kan vara.
Och egentligen kastar jag som vanligt sten i glashus. För min egen blogg är ju på intet sätt annorlunda än Blondinbellas egentligen. Jag skriver också om trams. Min blogg är ganska mycket ett innehållslöst pladdrande. Jag tycker också att det är roligt att folk hittar hit och läser vad jag skriver. Är jag kanske till och med en vuxnare, manlig version av Blondinbella (minus typ en halv miljon läsare och att jag inte tjänar ett öre på bloggen)?
Huh, hemska tanke. Att jag ens skrev det där!
Och förresten … konstigt nog finns inget sex-relaterat med på listorna över årets mest sökta. Jag trodde faktiskt att det var just såna sökningar som skulle hamna i topp.
Ge mig din röst – klicka på den svart/vita här till höger! Läs andra bloggar om Sverige, svenskar, person, sökning, Google, Blondinbella, Linda Rosing, internet, fantastiskt, allt, livstid, kunskap, knapptryckning, tragiskt, välja, klänning, päls, attiralj, köpt, nätet, sten i glashus, blogg, annorlunda, trams, innehållslös, pladdrande, roligt, läsa, skriva, vuxen, manlig, version, halv miljon, läsare, hemska tanke, förresten, sex, sex-relaterat, söka, topp, topplista
Tja, varför inte?
Under en väldigt kort sinnesförvirrat ögonblick fick jag för mig att jag skulle stänga ner den här sidan. Varför vet jag inte riktigt. Men jag hann att göra en annan startsida, med en variant på det som Renton säger i Trainspotting, som dök upp istället för bloggen. Den låg till och med ute under några minuter.
Men så ångrade jag mig. Nästan på en gång. Bara tanken på att jag skulle sluta blogga är ju faktiskt helt befängd.
Eller?
Och så skriver jag det här inlägget, nu alldeles innan jag ska gå och lägga mig, och tänker … tja, varför inte?
Glöm inte att klicka på den svart/vita – igen!
Läs andra bloggar om blogga, inlägg, blogg, sinnesförvirrad, ögonblick, stänga, lägga ner, bloggandet, hemsida, startsida, variant, citat, Renton, Trainspotting, ångra, eller, sluta blogga, befängd, skriva, tänker
Ett blogginläggs anatomi
Ibland bloggar jag analogt. Med penna och papper. Som när jag till exempel inte är i närheten av en dator. Eller om den står på paus och jag inte orkar väcka den. Jag använder mig av min lilla svarta Moleskine och skriver ner det som jag tänkt att skriva. Eller i alla fall strukturen för inlägget. Sen när jag väl sitter framför skärmen, inloggad och klar, är det bara att skriva av det jag skrivit. Typ.
Vad du ser på bilden är det förra inlägget. Som jag skrev i morse. Eftersom jag inte orkade kicka igång datorn hemma.
Glöm inte att klicka på den svart/vita – igen!
Läs andra bloggar om blogg, blogga, analogt, penna, papper, dator, paus, lilla svarta, Moleskine, skriva, struktur, inlägg, skärm, inloggad, klar, skriva av, bild
Valvaka
Egentligen skulle jag, av ren nyfikenhet, vilja sitta uppe hela natten och följa valvakorna på de olika kanalerna för att se hur det går och vad som sägs om valet i USA. Samtidigt som det ju är väldigt intressant så är det ju ett spektakel utan like. Men eftersom jag ska jobba i morgon så får det bli sängen istället och nyheterna i morgon bitti.
Tidningarna har i alla fall något att skriva om nu. Som till exempel systemet med elektorrösterna (som jag tycker är något märkligt) och att det ser ut att bli ett rekordhögt valdeltagande (rösta bör man), Obama valde att spela basket (alla sätt att varva ner är väl bra) och så plockas experterna fram för att sia om ”så blir det”. SvD har tydlig grafik över staterna och röstningen, Aftonblaskan likaså.
Officella bilder på kandidaterna ”lånade” från amerikanska sidor. Läs andra bloggar om USA, valet, usa-valet, president, valvaka, John McCain, Barack Obama, Joe Biden, Sarah Palin, intressant, spektakel, jobba, säng, sova, nyheter, media, skriva, elektorröster, märkligt, valdeltagande, basket, varva ner, experter, grafik, stater, röstning
…en till.
I små gluggar mellan dagens olika jobb passar jag på att läsa lite till i det där dokumentet jag hittade och som jag skrev om förut. Här är några rader till. Minnen som jag hade glömt. Bara för att det är så roligt … i alla fall för mig själv.
Det är inte förrän efteråt som man funderar på vad som hänt. Som när den tjocke gubben skulle slå mig. Jag var rädd då, men kunde prata mig ur situationen. Men efteråt kom jag på alla smarta kommentarer jag skulle ha sagt.
Eller som på festen i fredags då jag druckit alldeles för mycket sprit och blev alldeles för full. Jag undrar varför tjejen jag var med bara skulle ut i snön hela tiden och varför jag skulle skälla ut den andra, hon som var både söt och trevlig.
För det är efteråt man tänker. Hur skulle man ha gjort om man tänkte efter före?
Jag minns den tjocke gubben som ville slå mig, men minnet av den där fredagskvällens fest för länge sedan verkar inte riktigt finnas kvar i min skalle.
Läs andra bloggar om jobb, dokument, skriva, text, 1992, 1997, betraktelser, minnen, roligt
Jag hittade en betraktelse som jag gjorde på fiket någon gång under 1997.
Jag hittade ett dokument med skrivna rader som jag tydligen skrev mellan 1992 och 1997. Blandade betraktelser, tankar, funderingar, påbörjade noveller som inte avslutats och … host host … dikter. Pretentiös är bara förnamnet. Jag skummar igenom en del och blir generad. Det är med skräckblandad förtjusning jag ser vad jag har skrivit. Texten nedan är bara en betraktelse, från samma café som jag fortfarande sitter på flera gånger i veckan.
”Det är inte så farligt nu när man suttit här inne en stund” sa damen och mannen svarade ”Det är varmare ute”. Hon satt och läste en veckotidning och han satt mitt emot och såg uttråkad ut. Jag sitter i hörnet, bredvid dem. Lyssnar i smyg och tittar. Mannen ville läsa 91:an och damen räckte honom tidningen.
Jag har aldrig förstått grejen med 91:an, att den skulle vara så rolig – kanske för att jag aldrig har gjorde lumpen?
Tre generationer kvinnor (det måste det vara) satte sig i den rökfria avdelningen. Människor går fram och tillbaka, hämtar kaffe, tar påtår, ser väldigt nöjda ut.
Damen bredvid mig tar upp ett läppstift för att bättra på färgen på sina läppar, säger något om ”borde ta en tablett” och mannen går och hämtar ett glas vatten. Hon tackar. Mannen, uppenbart rastlös, vill inte fika längre, vill gå.
Jag är nu ensam i den här avdelningen. En flicka ur personalen kommer in och tömmer bordet där paret förut satt, hon glömmer att torka av det.
Väntar på att någon ska komma så att jag får fortsätta med det jag gör och så tar jag en klunk av det kaffe som nu har svalnat, men det gör ingenting för jag tycker om ljummet kaffe.
Läs andra bloggar om dokument, skriva, text, 1992, 1997, betraktelser, tankar, funderingar, noveller, dikter, generad, skräckblandad förtjusning, cafe, pinsamt, pretentiös