Inlägg taggade med morgon

Morgon och helg

Om jag vaknade pigg och utvilad i morse? Nä, skulle inte tro det. Jag ville inte vakna alls. Jag minns att jag drömde något väldigt spännande och hellre ville ligga kvar och fortsätta med det. Nu minns jag inte alls vad det var som var så spännande.

I helgen såg jag två av filmerna som jag fick i veckan; ”Everything is illuminated” som var okej, lite småputtrig sådär (eller hur man nu ska förklara den). Sen såg jag Dinotopia och det var väl ingen höjdare. Den skulle passat bra om jag hade legat nerbäddad i feber. Fyra timmar förutsägbar familjefilm med styltigt skådespeleri och datorgenererade dinosaurier och miljöer som inte var riktigt hundra procent.

Rösta på mig! … och sen borde du skriva upp dig och vara med på Earth hour den 29 mars 2008! Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

Dunder och brak

Jag väckte mig själv i morse. En liten stund innan väckarklockan ringde. Först visste jag inte om jag drömde eller om det var på riktigt. Men det var såklart det senare, vad skulle det annars vara. Täcket lyfte av ett mullrande dån som ekade mellan väggarna. Inte bara en gång, utan två. Två rejäla brakfisar som dånade i sovrummet. De hade gått att använda som larm vid ett flyganfall. Inte konstigt att jag vaknade.

Rösta på mig! … och sen borde du skriva upp dig och vara med på Earth hour den 29 mars 2008! Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Morgonens låt

Morgonens låt är ”Model” med de brittiska slynglarna i ”To my boy”.
 

Morgon på jobbet

Jag sitter på jobbet som vanligt vid den här tiden på dygnet, i veckan. Det är lugnt ännu. Kaffet står bredvid mig och hjälper mig att vakna … jag hoppas det i alla fall för tröttheten hänger över mig som den brukar på tisdagar. Kollegorna F och G står några meter ifrån mig och pratar om en kundgrej som de håller på med, något om ”Rensa och höja nivån” … ”konceptuellt” … ”vi ställer frågan nu och inte sen” … ”Låt oss se hur det låter”.

Sen blir det tyst. Jag bloggar om ingenting och väntar på att sätta igång med mitt.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Fredagskänslan har inte vaknat riktigt än

Oh no … det verkar som om jag har hamnat i en snoozningssvacka. Jag kan inte låta bli. I morse var det dags igen och snoozningarna avlöste varandra i en lång radda när jag till slut insåg att om jag inte tog mig i nackskinnet skulle jag bli sen till jobbet. Att det ska vara så jäkla svårt att vakna.

Och på vägen till jobbet så var det dags igen, för vilken gång i ordningen vet jag inte, men att ligga och köra i 60 km/h på 90-sträcka är inte okej. Det borde vara olagligt. När jag körde om tutade jag både hårt och länge på tutan. Jag tror inte idioten i den långsamma bilen förstod varför.

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

En del hundägare är dumma i huvudet

Nu på morgonen klarade jag mig med nöd och näppe från att trampa i en stor utsmetad blaffa (som någon redan hade trampat i). Efter helgens snö som nu har smält bort ligger det helt plötsligt fullt med hundbajs här och där på trottarer. Det är inte okej att låta sin hunds skit ligga kvar bara för att det är snö på marken. Inte okej! Jag får lust att trycka ner de där hundägarnas ansikten i skiten så att de lär sig att plocka upp efter sin hund.

Andra bloggar om: , , , , ,

Bilåkningen, igen

I morse var det ovanligt många vägsniglar ute. Att köra 70 på 90-sträckorna är inte okej. Inte okej alls. De som gör det borde ha ett kok stryk. Att sen ena halvan av vägen som jag åker på, varje morgon och kväll, till och från jobbet, är ganska kringelikrokig hjälper ju inte till. Det är för det mesta ganska svårt att köra om. Så jag ligger där bakom snigeln och muttrar för mig själv; ”F-n, gasa på lite då din idiot”. Sen när det väl kommer ett ställe som är bra att köra om på. Då får jag möte. Suck.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Samma visa, en gång till

Som att det här vore en nyhet så här på morgonen. Det är väl minst 1000:e gången jag skriver något liknande. Men den här veckan har jag haft oändligt svårt att vakna på morgnarna. Det är som om någon smyger fram till mig när jag sover och limmar ihop mina ögon och sätter fast enorma tyngder på huvudet och kroppen. När klockjäveln sen ringer och det är dags att öppna ögonen, så är det fantastiskt svårt, de vill hellre vara stängda och kroppen har svårt att resa sig och huvudet är så nedtryckt i kudden att det känns som att jag skulle behöva en lyftkran för att lyfta det. Problemet är att limmet och de där tyngderna är osynliga och verkar inte finnas på riktigt.

Klicka här och rösta på mig!
Andra bloggar om: , , , , , ,

Le grand fatigue

Shit. Idag har jag tydligen en ovanligt svårstartad dag. Jag är inne på min andra kopp kaffe men ändå känns det som att en säng skulle vara ett mycket trevligare ställe att vara på. En stor fluffig säng, med mjuka kuddar och ett skönt täcke. 

Vad är det för dag idag?

Morgonen började tidigare än vanligt eftersom jag var så snäll och skjutsade Ida till tåget. Sen kom jag till jobbet och där var det helt tomt så att jag nästan började undra om det var söndag istället för måndag … men efter en halvtimma började folk droppa in. Ganska nyss fick jag också ett telefonsamtal av min fine vän Daniel som hade en glad nyhet att berätta. Nu är det jobb som gäller.